<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0">
<channel><generator>iloblog 1.0</generator><title>Forskning &amp; Fakta Feed</title><link>http://forskning.equinfo.se/</link><description>Gilla &lt;a href=&quot;http://www.facebook.com/pages/Equinfo/305040172843886&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;strong&gt;Equinfo&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt; på Facebook så får du automatiskt reda på när ett nytt inlägg publicerats. En förteckning över alla inlägg fins &lt;a href=&quot;http://www.equinfo.se/arkiv.html&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;strong&gt;här&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;! Trevlig läsning!&lt;a href=&quot;http://www.equinfo.se&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;&lt;br/&gt;&lt;/a&gt;</description><item><title>Effekter av inavel</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=150</link><description><![CDATA[  Problemet med inavel varierar mellan
olika raser - vissa har ganska stora bekymmer. Inavel kan påverka
flera egenskaper negativt - det är bland annat vanligt att inavlade
populationer får problem med reproduktionen. 
 I en Holländsk studie där man
undersökt sperma från 285 Shetlandsponnyhingstar fanns det flera
faktorer som påverkades av hur inavlad hingsten var. Det behövdes
bara relativt lite inavel (mer än 0,02) för att motiliteten hos
spermierna skulle försämras och antalet normala spermier skulle
sjunka. Liknande resultat finns för andra djurslag som exempelvis
hundar, lejon och nötkreatur. Det fanns däremot ingen skillnad i
antalet levande spermier eller den totala koncentrationen av spermier
i ejakulatet hos hingstarna beroende på inavelsgrad. 
 Hos frieserston har man konstaterat att
en del av problemet med att moderkakan inte kommer ut som den ska
efter att fölet fötts beror på den relativt höga graden av inavel
som rasen brottas med. En finsk studie har visat att fertiliteten - i
det här fallet antalet födda föl - minskar med ökad inavel och
andra studier har sett att ökad inavel gör att det blir vanligare
att dräktigheten avbryts på ett tidigt stadium. 
 
 I en polsk studie där man undersökt
konikhästar hittade forskarna inget samband mellan exteriör och
inavelsgrad. Det var däremot hög ärftlighet på flera av de
exteriöra mått som de tittade på i studien - exempelvis mankhöjd
och skenbensomfång. Det finns däremot inte så mycket forskning på
hur inavel påverkar prestationen. 

 Djupare läsning: 
  Van Eldik, P., van der Waaij, E.H.,
Ducro, B., Kooper, A.W., Stout, T.A.E. &amp; Colenbrander, B. 2006.
Possible negative effects of inbreeding on semen quality in Shetland
pony stallions. Theriogenology, 65, s. 1159-1170.  
  Sevinga, M., Vrijenhoek, T., Hesselink,
J.W., Barkema, H.W. &amp; Groen, A.F. 2004. Effect of inbreeding on
the incidence of retained placenta in Friesian horses. J. Anim. Sci.,
82, s. 982-986.  
  Sairanen, J., Nivola, K., Katila, T.,
Virtala, A.M. &amp; Ojala, M. 2009. Effects of inbreeding and other
genetic components on equine fertility. Animal 3, s. 1662-1672.
doi:10.1017/S1751731109990553  
  Tidigare inlägg om inavel.  
 ]]></description><pubDate>Mon, 14 May 2012 10:51:02 +0200</pubDate><category>Anatomi &amp; fysiologi</category></item><item><title>Mäta blodsocker snabbt</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=149</link><description><![CDATA[  Det har på senare tid blivit
intressant att mäta blodglukos på allt fler hästar - exempelvis de
som misstänks lida av Equine Metabolic Syndrome, EMS. En
veterinärstudent har testat en portabel blodglukosmätare som är
gjord för att snabbt analysera glukoshalten i blod hos människor. 
 
 För att utvärdera om apparaten även
kan användas på hästar testades runt 50 hästar på
universitetsdjursjukhuset - hästarna var av varierande åldrar och
raser. Resultaten jämfördes med en referensmetod och det visade sig
att den undersökta blodglukosmätaren fungerade bra för att mäta
glukosnivåerna i blodet på hästar. 
 
 Fördelar med mätinstrumentet är
enligt studien att det är lätt att använda och ta med och bara
behöver en liten mängd blod. Resultatet visas inom fyra minuter
vilket självklart är en fördel. Förhoppningsvis kan denna och
liknande metoder hjälpa veterinärerna i fält att ställa snabba
och korrekta diagnoser och behandla hästar som misstänks ha problem
med sitt blodsocker på ett säkert och effektivt sätt. 
 

 Djupare läsning: 
  Detlefsen , I. 2011. Mätning av
blodglukos hos häst i fält : en utvärdering av HemoCue 201.
Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för kliniska
vetenskaper. Examensarbete 2011:1.  
  Information om mätinstrumentet.  
  Tidigare inlägg om EMS.  
 ]]></description><pubDate>Mon, 07 May 2012 11:22:23 +0200</pubDate><category>Anatomi &amp; fysiologi</category></item><item><title>Ny behandling vid akut fång</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=148</link><description><![CDATA[  Under ett fånganfall riskerar hovbenet
att rotera nedåt vilket gör prognosen betydligt sämre. Det har
diskuterats om risken för hovbenssänkning skulle minska om hästen
inte belastade hoven i det akuta stadiet av fång och en student på
veterinärprogrammet har skrivit sitt examensarbete om just det. 
 
 I hennes studie undersökte de hur
friska hästar påverkas av att ligga ner ett par dagar. Tanken är
att om det inte påverkar hästen negativt så skulle det kunna vara
en del i behandlingen av akut fång för att avlasta hovarna. 
 
 Hästarna som användes var sex stycken
friska varmblodstravare mellan tre och elva år. I försöket hölls
hästarna i en välhalmad box på på sandunderlag där de
medicinerades för att lägga sig. När hästen väl lagt sig ner
sänktes taket så att den inte kunde resa sig upp. Boxdesignen är
tänkt att kunna fraktas relativt lätt och därmed transporteras
till den sjuka hästens hemmaplan. 
 
 Resultatet visar att hästarna till en
början blev oroliga och försökte resa sig men efter hand slutade
försöka. De åt och drack som vanligt under försöket men bara tre
av dem kissade. Alla hästar kissade inom 30 minuter efter att de
fått ställa sig upp. 
 
 Försöket pågick som längst upp till
två dygn och hästarna var stela men kunde resa sig och gå direkt
när taket höjdes. Efter att de skrittats 10-15 minuter förbättrades
steglängden och alla hästar rörde sig normalt inom 24 timmar.
Huden över knän och armbågar var påverkad och öm men repade sig
inom två dygn efter att försöket avslutats. 
 
 Att inte kunna resa sig var med största
sannolikhet stressande för hästarna vilket också flera parametrar
pekar på men förmodligen vägs de två dygnens obehag upp om en
hovbenssäkning undviks. Frågan är om två dygn är tillräckligt
lång tid för att vara på den säkra sidan - något som återstår
att forska på. 
 

 Djupare läsning: 
  Hansson, E. 2011. Behavioral studies in
healthy Standardbred trotters subjected to short term forced
recumbency aiming at an adjunctive treatment in an acute attack of
laminitis. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för kliniska
vetenskaper. Examensarbete 2011:53. 
  
  Tidigare inlägg om fång.  
 ]]></description><pubDate>Mon, 30 Apr 2012 08:50:48 +0200</pubDate><category>Sjukdomar</category></item><item><title>Tidigt metallbett hittat vid utgrävningar</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=147</link><description><![CDATA[  Forskare har vid utgrävningar i Tel
Haror, Israel, funnit det tidigaste metallbettet som man hittills
hittat. Det är en åsna som begravts med bettet i munnen någon gång
1750-1650 f.Kr. Tidigare har man bara kunnat se slitage på tänder
hos de hästdjur man grävt fram som tyder på att de haft någon
form av bett i munnen men nu har man alltså även hittat ett bevarat
bett.   Ett hästskelett som hittats i Buhen i norra Sudan har slitage
på tänderna som enligt en forskare tyder på att hästen haft bett
i munnen men den slutsatsen har varit omdiskuterad. 
 
 Bettet i Tel Haror var utrustat med
plattor i båda ändarna och på plattorna satt piggar som stack
hästen i läpparna om man drog i ena tygeln! 
 

 Djupare läsning: 
  Bilder från utgrävningarna på Equine
Science Update.  
  Tel Haror.  
 ]]></description><pubDate>Mon, 23 Apr 2012 06:58:15 +0200</pubDate><category>Skötsel &amp; stallmiljö</category></item><item><title>Rotavirus</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=146</link><description><![CDATA[  Rotavirus orsakar allvarliga
földiarréer men ställer även till liknande problem hos många
andra arter - inklusive människa. Det är det vanligaste viruset som
orsakar diarré hos spädbarn och runt om i världen dör många barn
till följd av infektioner med rotavirus. Det är också vanligaste
orsaken till diarré hos föl. 
 Viruset kan spridas mellan arter till
viss del även om det inte kunnat påvisas att det smittat från häst
till människa. Viruset är bra på att skapa nya stammar - om två
olika rotavirus infekterar en individ samtidigt så kan de byta
genetisk material med varandra och så har en helt ny stam skapats.
Därför är det förmodligen bara en tidsfråga innan det uppstår
en stam som kan smitta från djur till människa på allvar. 
 
 Det är mycket smittsamt och sprids
dels genom kontakt med smittbärare men även via kontakt med
utrustning eller inredning som kontaminerats. Det kan även finnas i
foder och vatten och smitta på det viset. Ett föl som smittas
insjuknar inom några dagar och fölet smittar även några dagar
efter att det blivit friskt. Vuxna hästar och äldre föl kan smitta
utan att själva vara påverkade av infektionen - de flesta vuxna
hästar har antikroppar vilket visar att de någon gång varit i
kontakt med viruset. 
 
 Viruset är livskraftigt och kan till
och med överleva vissa desinfektionsmedel. Det kan finnas kvar i
stallet från en säsong till en annan och kan alltså smitta fölen
året efter ett utbrott. Eftersom viruset utsöndras i träcken är
även hagar en smittkälla om det gått smittade hästar i dem.
Gödsel och strö från boxar med sjuka föl är en smittorisk och
det bästa är att exempelvis gräva ner det. 
 I Svensk Veterinärtidning publicerades
2007 ett förslag på hur utrymmen ska rengöras efter ett utbrott: 
 1. Ta bort alla lösa saker som
hinkar, krubbor, ryktsaker, grepar, skyfflar, täcken mm samt foder och strö. 
 2. Borsta rent tak, väggar och golv
från så mycket organiskt material (gödsel, foderrester, spindelnät m m) som
möjligt. 
 3. Skrubba bort synlig smuts med
varmt vatten och rengöringsmedel (t ex såpa). Hårt sittande smuts kan behöva
blötas upp ett tag och sedan skuras på nytt. Skölj efter med vatten. 
 4. Låt torka ordentligt. 
 5. Använd skyddskläder,
skyddsglasögon och handskar vid desinfektionen. Lägg på desinfektionsmedel (Vircon
eller liknande) enligt bruksanvisningen på alla ytor och låt det ligga kvar
tills det torkat. Skölj inte. 
 6. Skura alla hinkar, krubbor,
grepar, skyfflar, skottkärror, ryktsaker m m med rengöringsmedel. Låt torka och spraya
sedan med desinfektionsmedel (eller doppa i 20 minuter). Läder kan ta
skada av desinfektionsmedel, testa först på en mindre yta. Skölj sedan allt
med mycket och rent vatten. Det får inte finnas kvar desinfektionsmedel i kärl
som hästar ska äta eller dricka ur. Låt utrustningen torka och ställ
sedan tillbaka den in i det desinficerade stallet. 
 7. Handdukar, kläder, täcken mm som
kan tvättas i tvättmaskin: skölj först i vatten för att få bort grövre
partiklar, blötlägg 20 minuter i desinfektionsmedel (om tyget tål
det), och tvätta sedan med tvättmedel i maskin, vid 60 eller eventuellt 40°C. 

 Djupare läsning 
  Dwyer, R.M. 2001. Control and
prevention av foal diarrhea outbreak. Proceedings of the 47th annual convention of the American
Association of Equine Practitioners, San Diego, 2001.  
  Lassa, E. 2011. Rotavirus zoonotiska
potential - kan infekterade föl smitta människa? Sveriges
Lantbruksuniversitet, Institutionen för biomedicin och veterinär
folkhälsovetenskap. Examensarbete för kandidatexamen, 2011:79.  
  Smittskyddsinstitutet om
rotavirusinfektion.  
  Artikel om rotavirus som orsak till
diarré hos föl från Svensk Veterinärtidning 2007.   
 ]]></description><pubDate>Mon, 16 Apr 2012 10:41:08 +0200</pubDate><category>Sjukdomar</category></item><item><title>Introduktion av avelshingstar</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=145</link><description><![CDATA[  Dr. Sue McDonnell arbetar på en
beteendeklinik på University of Pennsylvania School of Veterinary
Medicine där man bland annat specialiserat sig på att introducera
färska avelshingstar till sitt nya jobb. I en artikel berättar hon
hur de går till väga för att hingsten ska få en bra start och bli
lätt att ha att göra med i avelsarbetet.  
 När det gäller utrymmet där hingsten
ska betäcka föredrar hon och hennes team en yta på 40 feet (drygt
12 meter) i kvadrat för att ha gott om plats. De vill även att det
ska finnas utgångar på minst två sidor för att lätt kunna ta sig
därifrån på ett säkert sätt om det skulle behövas. Golvet får
absolut inte vara halt, inte ens om det är blött, och de vill ha en
bit över fyra meter i takhöjd åtminstone för att det inte ska
vara någon risk om en stor hingst stegrar sig ordentligt. 
 Miljön ska vara lugn för att inte
riskera att störa nya hingstar - vissa blir väldigt lätt
distraherade. Det kan räcka med trafikbuller, solkatter från ett
fönster eller blöta fläckar på golvet för att de ska komma av
sig. På anläggningen vill man att mobiltelefoner ska vara avstängda
eller ljudlösa när hingstarna ska betäcka - både för hingstens
och personalens koncentration. 
 
 Vid ett normalt språng är de oftast
tre personer närvarande och det är viktigt att alla är på det
klara med sin roll. Innan de börjar går de igenom vad målet är
för just den här hingsten idag och vad var och en ska göra. De
tittar även på vilka risker som finns och hur de ska agera om något
går snett. 
 
 Rutinerna ska vara de samma från gång
till gång så hingsten snabbt lär sig vad det är frågan om. När
det gäller entusiastiska hingstar skriver hon att de upplever att de
lär sig bäst när betäckningstillfällena kommer tätt. Därför
rekommenderar hon tre-fyra tillfällen per dag några dagar i rad för
en ny entusiastisk hingst som ska lära sig proceduren. Det hjälper
till att lugna ner hingsten så att det hela kan ske under ordnade
former. För hingstar med mindre lust kan en eller två gånger om
dagen fungera - ibland är det bättre att ta en gång varannan dag
om lusten minskar ytterligare. 
 
 Personalen har märkt att det är bra
att ha flera ston i brunst tillgängliga som teaserston vid
spermasamling eftersom vissa hingstar är kräsna. När allt fungerar
som det ska kan de introducera små förändringar i rutinerna för
att hingsten ska kunna acceptera viss variation. Risken är annars
att hingsten måste ha det exakt lika varje gång vilket kan vara
svårt att uppnå i praktiken. 
 

 Djupare läsning: 
  McDonnell, S.M. 2007. Starting a novice
breeding stallion. Clinical techniques in equine practice, vol. 6,
nr. 4, s. 232-238.  
  Beteendekliniken där McDonnell
arbetar.  
 ]]></description><pubDate>Mon, 09 Apr 2012 17:10:29 +0200</pubDate><category>Skötsel &amp; stallmiljö</category></item><item><title>MRSA på hästklinik gav nya rutiner</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=144</link><description><![CDATA[  Sommaren 2008 skedde det första
utbrottet av MRSA på en svensk hästklinik, det var
universitetsdjursjukhuset i Uppsala som drabbades. Det satte igång
ett arbete med att förändra rutiner och kontrollprogram för att
förhindra att det händer igen. Rutinerna för smittskydd hade redan
börjat ses över innan utbrottet men självklart tog arbetet extra
fart efter de konstaterade fallen. 
 
 Vid utbrottet fick sex hästar
infektioner med de resistenta bakterierna i sina operationssår. En
undersökning visade att bakterierna hade samma ursprung och vid
provtagning hittades de på flera ytor inne på kliniken - till
exempel krubbor, dörrhandtag och utrustning. Totalt var elva procent
av de tagna proverna positiva för MRSA och det var inte bara ytor
som hästarna kom i kontakt med - ett tangentbord testades exempelvis
positivt. 
 Man fortsatte provtagningarna för att
se hur saneringsarbetet fungerade och i september 2009 var alla
prover fria från bakterien. Det gick heller aldrig att hitta några
MRSA hos personalen vilket är en av farhågorna med smittan. Det är
fortfarande oklart varifrån smittan kom från början eftersom de
första smittade hästarna hade indirekt kontakt med varandra inne på
kliniken. 
 Exempel på åtgärder som genomförts
för att minska risken för smittspridning är handdesinfektion vid
alla dörrar eftersom dörrhandtagen ofta var positiva vid
provtagningarna, utökad användning av plasthandskar och -förkläden,
hinkar i stället för vattenkoppar och inga saltstenar i boxarna.
Ett problem är golven på en hästklinik som behöver vara halkfria
för hästarna men som då blir svårare att hålla rena. Byggnaderna
på den aktuella hästkliniken är gamla och slitna och det byggs en
helt ny anläggning ett stenkast bort som förhoppningsvis kommer att
underlätta smittskyddsarbetet. 

 Djupare läsning: 
  Bergström, K., Aspan, A., Landén, A.,
Johnston, C. &amp; Grönlund-Andersson, U. 2012. The first nosocomial
outbreak of methicillin-resistant Staphylococcus aureus in horses in
Sweden. Acta Veterinaria Scandinavica 2012, 54:11. 
  
  Bergström, K., Nyman, G., Widgren, S.,
Johnston, C., Grönlund-Andersson, U. &amp; Ransjö, U. 2012.
Infection prevention and control interventions in the first outbreak
of methicillin-resistant Staphylococcus aureus infections in an
equine hospital in Sweden. Acta Veterinaria Scandinavica 2012, 54:14.  
  Tidigare inlägg om MRSA.  
  Tidigare inlägg om ett utbrott av MRSA
i Holland.  
 ]]></description><pubDate>Mon, 02 Apr 2012 20:15:45 +0200</pubDate><category>Sjukdomar</category></item><item><title>Hästallergener i skolan</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=143</link><description><![CDATA[  En nypublicerad studie från svenska forskare tar upp problematiken med hästallergener i skolmiljö. Forskarna som hör hemma på Karolinska Institutet och Uppsala Universitet konstaterar att kunskapen om förekomsten av hästallergener i offentliga miljöer är låg - till skillnad från allergener från exempelvis hund och katt som kartlagts mycket noga. En studie har visat att högre nivåer av hästallergener i skolan ger kraftigare symtom hos dem som har problem med luftvägarna.  I studien analyserades prover från över 400 klassrum för att hitta luftburna hästallergener. Det fanns även information om hur många barn som vistades i respektive klassrum och om de hade regelbunden kontakt med hästar. Avståndet mellan skolan och närmsta stall togs också med i beräkningarna.  De hittade hästallergener i 37 procent av klassrummen och nivåerna var föga förvånande högre i de klassrum där eleverna hade tätare kontakt med hästar. I genomsnitt över hela studien hade var tionde elev regelbunden kontakt med hästar. De flesta skolor låg långt från stall så de allergener som hittades inne i klassrummen antas komma från eleverna - speciellt från kläder och hår. Nivåerna varierade från vecka till vecka vilket visar att det är viktigt att utföra flera mätningar för att få ett representativt resultat.  Forskarna som ligger bakom den aktuella studien har fler resultat på gång inom området hästar och allergi.  Djupare läsning:   Merritt, A-S., Emenius, G., Elfman, L. &amp; Smedje, G. 2011. Measurement of Horse Allergen (Equ cx) in Schools. ISRN Allergy, vol. 2011, Article ID 574258, 6 pages, 2011. doi:10.5402/2011/574258    Hur långt sprider sig hästallergener?  
 ]]></description><pubDate>Mon, 26 Mar 2012 19:58:50 +0200</pubDate><category>Skötsel &amp; stallmiljö</category></item><item><title>Dummyföl eller NMS</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=142</link><description><![CDATA[  Dummy föl - eller Neonatal
Malajustment Syndrome, NMS - är två av flera namn på vissa problem
hos nyfödda föl - andra benämningar är till exempel neonatal
hypoxic-ischemic encephalopathy och barking foal. Barking foal kallas
det därför att fölen låter annorlunda när de gnäggar. NMS är
inte en sjukdom utan beskriver en viss typ av vaga symtom som visar
sig under fölets första dagar - exempelvis onormalt beteende
och/eller nervpåverkan. Fölen kan vara trötta och hängiga,
vingliga, ha dålig sugreflex, visa lågt intresse för stoet och
vara extremt känsliga för beröring. 
 
 
 Problemet drabbar oftare föl där det varit något bekymmer i samband med fölningen men även andra kan drabbas. En anledning kan vara syrebrist i livmodern - exempelvis som en följd av en dåligt fungerande moderkaka eller minskat blodflöde till fölet av någon annan orsak. Även kort efter födseln kan syrebrist uppstå, t ex hos för tidigt födda föl eller om fölet får lungproblem eller anemi.  Antingen finns symtomen på NMS redan när fölet föds eller så kommer de inom 24-8 timmar. Behandlingen består i att hjälpa fölen med syresättning, dropp och förhindra att de utsätts för infektioner. Antioxidanter kan eventuellt hjälpa hjärnan som lätt tar skada vid syrebrist. Fölen är mycket känsliga och behöver noggrann vård för att klara sig men majoriteten av dem återhämtar sig helt med bra vård inom någon vecka.  Djupare läsning:   Rossdale, P.D. 2004. The malajusted foal: influences of intrauterine growth retardation and birth trauma. Proc Am Ass. Equine Practnrs. 51, s. 75-126.    Madigan, J. E., Haggett, E. F., Pickles, K. J., Conley, A., Stanley, S., Moeller, B., Toth, B. &amp; Aleman, M. 2012. Allopregnanolone infusion induced neurobehavioural alterations in a neonatal foal: Is this a clue to the pathogenesis of neonatal maladjustment syndrome?. Equine Veterinary Journal, 44, s. 109–112.  
 ]]></description><pubDate>Mon, 19 Mar 2012 08:08:25 +0100</pubDate><category>Sjukdomar</category></item><item><title>Scintigrafi</title><link>http://iloapp.equinfo.se/blog/forskning?Home&amp;post=141</link><description><![CDATA[  Scintigrafi har använts för att
undersöka hästar i decennier. Metoden ger inte hela bilden men kan
ge en extra pusselbit för att ställa rätt diagnos. En stor fördel
med scintigrafi jämfört med andra bilddiagnostiska metoder är att
man kan se pågående processer i kroppen - inte bara en struktur. 
 
 Det vanligaste användningsområdet på
häst är för att undersöka hältor som tros bero på
skelettskador. Det finns även andra användningsområden så som
undersökningar av foderstrupen, njurarna och ryggen. 
 
 Ett radioaktivt ämne som är designat
för att binda till den vävnad som ska undersökas injiceras i
hästen. Om det finns ett område med ökad aktivitet så binder mer
av det radioaktiva ämnet dit och mer strålning kan läsas av genom
användning av en gammakamera. 
 
 Eftersom det är radioaktiv strålning
som hanteras så ska personerna runt hästen ha skyddsutrustning och
vara noggranna med all hantering. Vid scintigrafi är stråldosen
mindre än vid röntgen men den finns kvar under flera timmar.   En
stor del av radioaktiviteten kommer ut i urinen vilket man också ska
vara medveten om, det är viktigt att avvakta med att exempelvis
mocka ur boxen efter en scintigrafiundersökt häst för att
radioaktiviteten ska hinna sjunka. Scintigrafi får ändå betecknas
som ganska säkert och mycket användbart - men till en ganska hög
kostnad, utrustningen är dyr. 
 

 Djupare läsning: 
  Almerén, J. 2008. Scintigrafisk
undersökning av esofagusmotilitet hos häst. Sveriges
lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och
husdjursvetenskap. Examensarbete 2008:28. 
  
  O'Neill, H. &amp; Fraser, B. 2009.
Equine scintigraphy: Part 1 Basic principles, the generation of
images and radiation safety. Companion Animal, 14, s. 11–14.  
  Universitetsdjursjukhusets information
om scintigrafi.  
  Om strålsäkerhetsarbetet på
Strömsholms specialistdjursjukhus.  
  Njurfunktion hos häst testas med
scintigrafi. Hästsverige.se.   
 ]]></description><pubDate>Mon, 12 Mar 2012 17:37:48 +0100</pubDate><category>Sjukdomar</category></item></channel>
</rss>
