Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Mögelgifter i foder

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Tue, March 16, 2010 10:10:12

Förutom att mögligt foder orsakar luftvägsproblem hos hästar riskerar hästarna även att bli sjuka av de gifter som mögelsvampar kan producera, mykotoxiner. Vissa mögelsvampar kan växa på grödan redan innan skörd medan andra växer till under lagringen. Temperatur, fuktighet och typ av gröda avgör om mögelsvampar kan växa i fodret och vilken sorts mögelsvamp som dominerar. Exempel på mögelsvampar som växer till redan på fältet är Fusarium, Cladosporium, Claviceps medan tillväxt av mögelsvamparna Aspergillus, Wallemia och Penicillium utgör en risk under lagring av foder.

De gifter som produceras av svampar ur släktet Fusarium kan orsaka både kroniska problem och akuta förgiftningar. Försämrad aptit, kolik, tarmblödningar, försämrad syntes av DNA, neurologiska störningar samt skador på lever, njurar och hjärna är några av de problem som fusariumtoxiner kan ställa till med. Ett av de gift som produceras av vissa fusariumsvampar har östrogen effekt vilket innebär att det påverkar fertiliteten. Fusarium växer på spannmål under gynnsamma förhållanden och havre, som är det vanligaste spannmålsslaget i hästfoder, kan innehålla relativt höga halter av fusariumtoxiner. Eftersom möglet ofta sitter under skalet ses detta inte som ett stort problem inom livsmedelsindustrin då skalet tas bort innan havren blir mat men vid utfodring till djur är oftast skalet, och därmed även möglet, kvar. Även andra spannmålsslag som korn och majs är drabbade. Om vallfoderskörden tas i ett mycket sent utvecklingsstadium så kan även till exempel hö innehålla toxiner från Fusarium som växt till på gräset.

Mögelsvampar från släktena Aspergillus, Wallemia och Penicillium trivs om fodret lagras under felaktiga förhållanden, framför allt är det för hög fuktighet under lagringen som spelar in. Aflatoxin som produceras av Aspergillus flavus är kraftigt cancerframkallande men hittas sällan på svenskproducerat foder. Majs kan innehålla aflatoxin och giftet har hittats i importerade foderpartier.

Både Aspergillus och Penicillium kan producera Ochratoxin vilket är cancerframkallande, kan störa fosterutvecklingen och orsaka njurskador. Hö som inte torkas tillräckligt eller som inte täcks under lagring och därmed återfuktas under vintern kan innehålla Aspergillus och Penicillium. Plastat vallfoder som lagrats lufttätt innehåller inte mögeltoxiner från lagringsflora. Om det däremot går hål på plasten eller om grödan inte packas tillräckligt hårt finns en risk för mögeltillväxt även i plastat foder. Risken för mögeltillväxt i plastat foder ökar vid höga ts-halter på grund av svårigheten att packa fodret tillräckligt hårt och risken för att styva strån sticker hål på plasten.

Havre som ser gråaktig ut, luktar mögel, dammar mycket eller där det finns mörka partier under skalet bör inte användas som foder. Förutom att titta och lukta på fodret för att undersöka den hygieniska kvaliteten kan ett prov skickas in för analys hos till exempel SVA, Hjortens lab eller Eurofins.


Djupare läsning:

Alfredius, H. 2007. Mykotoxiner i hästfoder – förekomst och biologisk effekt. Examensarbete 10p/15hp, Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård.

Sundberg, M., Lindahl, C., Artursson, K. & Lundin, G. 2008. Mögeltillväxt i hö under vinterlagring. JTI-rapport, Lantbruk & Industri, 363.

Börjesson, T. 2004. Mykotoxiner i stråsädeskärna - Förekomst i Sverige. Sveriges Lantbruks Universitet, Institutionen för växtvetenskap. Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2004.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post36