Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Påverkar människans mentala status hästens beteende?

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Fri, February 12, 2010 13:33:26

En nervös ryttare eller skötare överför nervositeten till hästen vilket kan ses bland annat som en höjd hjärtfrekvens. Detta är helt naturligt eftersom nervositet och rädsla i hästens värld är en fråga om överlevnad och när hästen känner av människans nervositet är det naturligt för det att bli på helspänn för att vara beredd på eventuella attacker från rovdjur.

Detta har visats i ett försök där hästar fick ridas eller ledas samma sträcka fyra gånger. Den fjärde gången berättade man för personen som hanterade hästen att ett paraply skulle fällas upp för att mäta rädsla hos hästen. Paraplyet fälldes dock aldrig upp så det enda som skiljde sig från de tidigare sträckorna var människans nervositet och förväntningar. Detta avspeglade sig i höjd hjärtfrekvens hos både människa och häst. Hästar som är på helspänn reagerar snabbare och kraftigare på oväntade händelser jämfört med lugna och harmoniska hästar.

Rädsla i samband med hantering av hästar har varit och är fortfarande till viss del tabu och något som många drar sig för att erkänna. Alla vet att antalet olyckor inom hästvärlden är högt och undertryckt rädsla hos personer som hanterar hästar bidrar med största sannolikhet till de höga olyckstalen. Frågan tas upp till diskussion bland annat i en artikelserie i Svenska Dagbladet och förhoppningsvis blir rädsla i framtiden något som man kan jobba med och prata om lika naturligt som man pratar om skänkelvikning eller lastningsproblem.


Djupare läsning:

Keeling, L.J., Jonare, L. & Lanneborn, L. 2009. Investigating horse-human interactions: the effect of a nervous human. Vet. J. 2009, 181(1), s. 70-71.

Anmälda arbetsolyckor orsakade av djur, Arbetsmiljöverket.


Om olyckor på jordbruk och ridskolor, JTI.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post31