Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Tidig träning

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, June 10, 2013 06:39:03

Hästkroppen är verkligen gjord för rörelse. Ett föl som bara är en vecka gammalt kan klara av förflyttningar på upp till tio kilometer per dag! Forskning på området försöker bena ut hur viktig rörelsen är för att forma den unga hästens kropp och förbereda den för kommande påfrestningar.

Under hästens tidiga levnadsår kan kroppen svara bättre på träning och vävnaderna kan förberedas för att klara påfrestningar längre fram i livet. Skelettet är en levande vävnad som modelleras och byggs om under hela hästens liv för att möta de belastningar som hästen just då ställs inför. Förändringarna går långsamt och det är därför viktigt att ge benvävnaden möjlighet att hinna ikapp en ökad träningsdos eller ändrade förutsättningar. Det är viktigt att hästen tränas för att möta just den typ av påfrestning som den ska ställas inför längre fram. Exempelvis när det gäller underlag, fart och hur länge den ska arbeta.

Bland annat formas skenbenet om till följd av ökad träning. Det är runt hos den unga otränade hästen men blir mer ovalt som en följd av träning för att tåla hård belastning. Om träningsdosen ökas för fort skyndas processen i kroppen på. Då bildas en svagare benvävnad och risken för exempelvis stressfrakturer ökar. Skelettet hos en ung häst är mycket anpassningsbart vilket gör att träningen kan få en bättre effekt än hos en vuxen individ. Statistik har visat att galoppörer som börjar tävla som fyraåringar löper dubbelt så hög risk att slås ut på grund av akuta skador jämfört med de som börjar tävla som tvååringar. De som startar som tvååringar har i genomsnitt längre karriär, även om första året räknas bort.

Forskare vid universitetet i Utrecht i Nederländerna har tittat mycket på hållbarhet och hästkroppens utveckling, bland annat i stora studier av föl. I ett försök konstaterade de att föl som enbart stått på box hade sämre kvalitet på benvävnaden direkt under ledbrosket, bland annat lägre nivåer av inlagrat kalcium, jämfört med föl som gått på bete. Forskningen visar att den rörelse ett föl i flock får på ett bra bete hjälper till att utveckla en hållbar rörelseapparat. De har även sett att den här utvecklingen av benet sker det före fem månaders ålder.

Andra studier har kunnat visa en ytterligare förbättring när riktigt unga hästar fått viss fysisk träning utöver det som blir på betet, bland annat en studie med fullblodsföl. Arbetsbelastningen i den studien var runt 30 procent mer än vad fölen rörde sig spontant. Resultaten visade positiva effekter på både ledbrosk och skelett som fortfarande fanns kvar när fölen blivit tre år och hade tränats två säsonger.

Böjsenan är ännu mer beroende av tidig träning. Den mognar vid ungefär två års ålder och kan sen inte anpassa sig så mycket till en ökad belastning eller ändrat arbete. Några forskare la därför in sprintträning för hästar yngre än två år för att se hur senorna svarade på det. De såg att en sprint varannan vecka som ökades från ett par hundra meter till över en km gav en bra effekt på senans styrka. Fölen som gick på bete i försöket från Utrecht hade även de bättre kvalitet på senorna. Vissa av fölen på box fick fysiskt aktivitet en liten stund varje dag men det hjälpte inte för senornas kvalitet. Skillnaden mellan grupperna minskade när alla föl fick gå på bete efter fem månaders ålder men den försvann inte helt. Det tyder på att det finns en period då senan är som mest mottaglig för påverkan och denna period infaller mycket tidigt i hästens liv - innan de flesta hästar påbörjat sin träning. Forskarna säger att tidig träning förmodligen är den faktor som i störst utsträckning bestämmer den mogna senans hållbarhet. Det gäller dock att inte överdriva eftersom risken för överbelastning är stor på så unga hästar.

Ledbrosket hos ett nyfött föl är väldigt olikt det hos en vuxen häst. Belastningen efter födseln gör att brosket ändrar komposition och form för att klara de påfrestningar som det utsätts för. Processen liknar det som händer i skelettet. Skillnaden är att när brosket väl formats så kan det inte göras om, en vuxen häst får leva med det brosk den har. Orsaken är att ämnesomsättningen i brosk är så låg så det skulle ta hundratals år att förnya brosket hos en vuxen individ.

Sammanfattningsvis ska man inte vara rädd för att röra på den unga hästen så länge det inte överdrivs. Det kan också vara bra att fundera igenom vilka förutsättningar föl och unghästar får för att röra sig spontant. Leriga, isiga hagar och kort utevistelse är inte att rekommendera i längden för den som vill få fram en hållbar individ. Eftersom många uppfödare i Sverige har ett till två ston kan det också vara på sin plats med samarbete för att inte föl och unghästar ska behöva vara själva i sin åldersgrupp.

Djupare läsning:

Barnevald, A. 2004. To move or too late. How Exercise Influences the Injury Resistance of the Equine Musculoskeletal System? International Symposium on Diseases of the Icelandic Horse.

Fredricson, I. m.fl. Unghästprojektet.

Firth, E.C. 2006. The response of bone, articular cartilage and tendon to exercise in the horse. Journal of Anatomy, vol. 208, s. 513-526.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post206