Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Tunntarmen

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, February 18, 2013 10:54:44

Hos en vuxen häst på 500 kg är tunntarmen runt 20 meter lång och utgör ca 30 procent av den totala volymen på hela fodersmältingskanalen. När fölet är bara fyra veckor gammalt har redan tunntarmen nått sin fulla längd, grovtarmen däremot fortsätter att växa länge. Det unga fölet förlitar sig nästan helt på tunntarmen för näringsupptag och kan egentligen inte kallas grovtarmsjäsare. Allt eftersom fölet äter mer gräs utvecklas grovtarmen och får en allt viktigare roll för näringsförsörjningen. Det är samma sak hos kalvar fast där är det våmmen som inte utvecklas förrän kalven börjar äta annat än mjölk.

Fodret passerar tunntarmen ganska fort, ofta omkring 30 cm per minut, även om det varierar lite. Om hästen stått utan foder en period så går det fortare än om det har tillgång till något att äta dygnet runt. Trots att fodret inte stannar i tunntarmen särskilt länge så hinner många näringsämnen tas upp där.

Första delen av tunntarmen kallas tovfingertarmen eller duodenum. Där blandas det som kommer från magsäcken med galla och bukspott för att buffra det låga pH som finns i magsäcken och för att tillföra ämnen som hjälper till att bryta ner fodret. Eftersom hästen i naturen är gjord för att äta dygnet runt med bara korta uppehåll så har den inte behövt någon gallblåsa att lagra gallan i utan den tillförs kontinuerligt.

Lättsmälta kolhydrater bryts ner till sockerarter och tas upp i tunntarmen. Dit hör bland annat stärkelse som finns i t ex havre, korn och majs. Stärkelsen bryts ner av ett enzym som heter amylas som finns i bukspottet. Hästen har ganska låg koncentration av amylas i sitt bukspott, bara runt en tjugondel av vad grisen har, och kan därför inte bryta ner så mycket stärkelse i taget. Stärkelse som inte hinner brytas ner i tunntarmen hamnar i grovtarmen där det kan störa miljön och orsaka allt från diarré till fång. Enkla sockerarter är hästen däremot bättre på att bryta ner vilket är ganska logiskt eftersom hästar i naturen nästan inte får i sig någon stärkelse alls men däremot enkla sockerarter från gräset.

Protein börjar brytas ner redan i magsäcken men nedbrytningen fortsätter i tunntarmen med hjälp av enzymer som utsöndras från tarmväggen. De aminosyror som frigörs tas upp i blodet och används för att bygga upp nya proteiner som hästen behöver. Proteinet kan vara hårt bundet till andra strukturer vilket gör det svårt att komma åt för enzymerna. Proteininnehållet i foder anges dels i råprotein och dels i smältbart råprotein, d v s den del av råproteinet som hästen kan ta upp.

Det mesta av fettet som finns i foderstaten tas upp i tunntarmen. Gallan finfördelar fettet så att enzym från bukspottet kan sönderdela det till fettsyror och glycerol. Hästar är ganska bra på att tillgodogöra sig fett i foderstaten men om det kommer stora mängder på en gång hinner inte gallan med att finfördela det och överskottet kommer då vidare till grovtarmen.

I tunntarmen tas också många mineraler upp. Dit hör kalcium, magnesium och mikromineralerna. Även fosfor tas upp en del här men huvuddelen tas upp i grovtarmen. Vitaminerna tas upp i tunntarmen förutom de B-vitaminer som produceras i grovtarmen och tas upp där.

Djupare läsning:

Mer om hur olika energikällor används i hästen.

Tidigare inlägg om grovtarmen.

Tidigare inlägg om magsäcken.

Film från dissektion av tunntarmen.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post190