Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Lösdrift eller box för fölston?

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, December 31, 2012 13:31:25

Är det bäst att ha fölston på lösdrift eller i box? En omfattande studie om hur dräktigheten förlöper, påverkan på stoets avelskarriär, fölets hälsa, avkommornas prestationer och livslängd har av förklarliga skäl inte gjorts. Det skulle bli oerhört kostsamt och ett långvarigt projekt men det går att lägga ihop resultat från ett antal områden och försöka förutsäga hur utfallet av en sådan studie skulle bli.

1. Luftkvalitet

En fördel med lösdrift är luftkvaliteten, även bra stalluft är väldigt mycket sämre än uteluft och luften i en lösdrift är ofta betydligt mer lik uteluft än luften i ett traditionellt boxstall. Normalt uteluft innehåller färre än 0,5 levande bakterier per liter medan stalluft ofta har 100-2000 levande bakterier per liter luft. Till det kommer övriga luftföroreningar som mögelsporer och gödselgaser som påverkar hästens luftrör.

Subklinisk (dvs utan tydliga symtom) påverkan på luftvägarna är betydligt vanligare än man tidigare trott. Det spelar störst roll för tävlingshästar där syreupptagningsförmågan är en begränsande faktor men även fölston och föl riskerar nedsatt allmäntillstånd som en följd av föroreningar i luften.

2. Rörelse

Hästens rörelseapparat och fodersmältningssystem är gjorda för att ströva runt och beta större delen av dygnet. Hästar klarar att hålla sig friska om de tvingas stå i box och utfodras några gånger per dygn men det är svårt att få maximal hälsa, hållbarhet och prestationsförmåga i ett sådant system.

För fölen är en viktig detalj utvecklingen av senapparaten. Senorna mognar mycket tidigt hos den unga hästen och kan därefter inte tränas upp ytterligare. Redan vid fem månaders ålder har man sett att föl som hållits på bete har haft bättre kvalitet på senorna än föl på box och skillnaden har inte gått att kompensera helt efter den tiden. De föl som man jämförde med var dels föl som stod på box dygnet runt och dels en grupp föl som stod på box men som fick röra sig "under kontrollerade former" lite varje dag.

Slutsatsen av försöket var att det finns en period då senan är som mest mottaglig för påverkan och denna period infaller före ett års ålder. Detta blir egentligen bara relevant för föl som står på box och som föds tidigt på året då utevistelsen är begränsad. De som föds tidigt och går på lösdrift har större möjlighet till spontan rörelse även om underlaget utomhus är dåligt.

I samma studie fanns det även skillnad i rörelsemönstret, de föl som gick på bete hade effektivare rörelser. Det fanns även mindre osteochondros och ett starkare ledbrosk hos de föl som gick på bete.

Alla dessa faktorer tillsammans med en minskad risk för nedsättning av lungkapaciteten borde kunna ge bättre förutsättningar för en bra tävlingskarriär för hästar som vuxit upp på lösdrift.

3. Avvänjning

På lösdrift finns möjligheten att använda sig av naturlig avvänjning, det vill säga att stoet själv vänjer av fölet gradvis. Det är mer skonsamt mot fölen, både psykiskt och fysiskt, och studier visar att naturlig avvänjning innebär minskad risk för onormala beteenden.

4. Övervakning

En fördel med boxar är möjligheten till övervakning i samband med fölning. Även om de ston som går i lösdrift tas in i fölningsboxar inför fölningen finns alltid risken att de hinner föla ute. Fölning ute i flock är i sig inget som helst problem och kan många gånger innebära färre risker än att föla inomhus i en box, exempelvis är smittrycket lägre utomhus och stoet riskerar inte att lägga sig för nära en vägg. Däremot är det ett problem i de fall då fölningen hade behövt assisteras på något sätt.

5. Anpassad foderstat

En annan fördel med box är att det är lättare att individanpassa foderstaten och ha koll på hur mycket varje sto äter och dricker. Detta kan i lösdriften delvis lösas med foderautomater vilket samtidigt är arbetsbesparande.

6. Arbetsinsats

I studier har man visat att i genomsnitt 75 procent av hästskötarens tid i ett traditionellt stall läggs på mockning (25 procent), utfodring och foderberedning (25 procent) samt in-/utsläpp och att strö (25 procent). I en lösdrift, där tiden som läggs på dessa moment är avsevärt lägre, borde detta innebära minskade personalkostnader. En sammanställning av flera studier visar en arbetstid på mellan 55 och 148 timmar per häst och år i boxstall och mellan 17 och 60 timmar per häst och år i lösdrift.

7. Investeringskostnad

Om anläggningen ska byggas ny är investeringskostnaden lägre per hästplats för lösdriftsanläggningen, även om man använder sig av full utfodringsautomatik. Enligt beräkningar från LRF kostar ett isolerat boxstall runt 160 000 kr per hästplats och ett lösdriftssystem med 150 m² hårdgjord rasthage och foderautomater ca 95 000 kr per hästplats. För den som bedriver sin hästuppfödning professionellt betyder det att sparade pengar och tid skulle kunna läggas på saker som gör slutprodukten, dvs försäljningshästen, mer värdefull, exempelvis träning eller en dyrare hingst.

Djupare läsning:

Tidigare inlägg om avvänjning.

Tidigare inlägg om uppstallning och beteende.

Tidigare inlägg om mekanisering av stall.

Tidigare inlägg om luftvägar.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post183