Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Beteendestörningar

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, October 01, 2012 07:50:19

Beteendestörningar förekommer bara hos djur i fångenskap - både djurparksdjur, sällskapsdjur och lantbrukets djur. Hästar med beteendestörningar ligger och sover mindre än andra hästar och i vissa forskningsprojekt har det även visat sig att de har svårare att lära sig nya saker.

Engelska fullblod löper enligt forskningen större risk att utveckla beteendestörningar än många andra raser men det är svårt att säga säkert om det är galopphästens arv eller dess miljö som gör att förekomsten är högre. Samma sak gäller för islandshästar som löper mindre risk att utveckla någon beteendestörning jämfört med medelhästen - frågan är om det är islandshästen i sig eller det faktum att de ofta hålls i på ett sätt som är närmare hästens naturliga miljö.

Många av de hästar som utvecklar beteendestörningar gör det inom en månad från avvänjningen och föl som avvänjs på box löper generellt sett mer än dubbelt så stor risk att utveckla något onormalt beteende jämfört med om de går på lösdrift. I en studie där tvååringar som tidigare gått på lösdrift stallades in för första gången upptäckte man att två tredjedelar av de unghästar som stallats upp i ensambox hade någon form av beteendestörning efter 16 veckor! Bland de övriga, som stod två och två, hade ingen av hästarna utvecklat någon beteendestörning.

Förekomsten av beteendestörningar ökar om behovet av social kontakt inte tillgodoses och det räcker då inte med att hästen kan se andra hästar. Man har i studier sett tydliga kopplingar mellan utveckling av stereotypier och en stalldesign som begränsar hästens sociala kontakt och därför ska numer inredningen i stallar tillåta hästarna att ha social kontakt enligt djurskyddsbestämmelserna.

För att må bra och inte utveckla beteendestörningar måste hästen få tillräckligt lång ättid. Om ättiden minskas från 13-15 timmar per dygn till 2,5-3 timmar per dygn ersätts den missade ättiden med ungefär lika mycket tid för utförande av onormala beteenden. Förutom att för kort ättid/för lite grovfoder ger högre risk för beteendestörningar så ger utfodring av kraftfoder i sig ökad risk. I det vilda har hästen inget som liknar ett utfodringstillfälle, där finns fodret tillgängligt dygnet runt och antingen finns det så det räcker åt alla eller så finns det inte åt någon. Den typ av hets och konkurrens kopplat till utfodringen som ses hos uppstallade hästar förekommer inte. Tvärtom mot vad många är lärda kan det vara bra att bara ge eventuellt kraftfoder en gång per dag för att minska på antalet stresstillfällen. Traditionen att dela upp kraftfodret i många små givor kommer av de stora kraftfodermängder som lantbrukets hästar behövde förr och om hästen bara får lite kraftfoder per dygn gör det alltså mer skada än nytta att dela upp det på flera gånger.

En häst som utför en beteendestörning beteende ser inte ut att må bra och därför kan det vara frestande att förhindra att beteendet utförs. Ett vanligt missförstånd är även att beteendestörningar smittar så en drabbad häst måstet hindras. Hästar är i själva verket väldigt dåliga på att lära sig nya saker genom att titta på hur någon annan gör - om flera hästar i ett stall drabbas beror det förmodligen istället på att alla utsatts för samma stress. Problemet är att när hästen väl börjat så mår den snarare lite bättre just då - det är hästens sätt att hantera en dålig situation. Om man därför hindrar den utan att förbättra miljön så kan hästen må ännu sämre.

Det är inte alltid möjligt att få hästen att helt sluta med sin beteendestörning men man kan genom att åtgärda miljön minska på det. Det gäller att lägga märke till högrisksituationer och försöka att undvika dem. Fri tillgång till grovfoder, inget stärkelsebaserat kraftfoder, mycket utevistelse med en stabil flock och genomtänkt hantering är de första sakerna att se över.

Djupare läsning:

Olsson, L. 2009. En jämförelse av hästens tidsbudget och dygnsrytm – frilevande och i stall. Inst. f. husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Examensarbete.

Eklund, A. 2008. Influence of daily free time spent outside in a paddock and stable management on behavioural disturbances and health in the horse. Inst. f. Husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet, Studentarbete 292.

Osmar-Vitalich, S. 2011. Välbefinnande hos hästar med orala stereotypier. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi. Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen Nr. 2011: 77.

Larsson, S. 2010. Krubbitning hos häst : implikationer på djurvälfärd och argument för en nollvision om förekomst av beteendet. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa. Studentarbete 323.

Sandberg, A, 2010. Beteendestörningar hos häst : enkätundersökning riktad till hästuppfödare i Västra Götalands län. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa. Studentarbete 324.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post170