Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Hö i arkivet

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Sun, December 15, 2013 20:41:53
Nu dra julstressen igång och jag passar på att dra nytta av mitt arkiv för att ta upp några aktuella ämnen. Jag börjar med hö och de problem som kan följa med på köpet med detta traditionella hästfoder.


Det blir mycket mögel att fördjupa sig i - men det kan det vara värt för att slippa det i verkliga livet!

Håll till godo:

Även om du la in fint hö på skulle i somras så kan det vara en hälsorisk för dig och din häst nu. Läs mer om mögeltillväxt i lagrat hö och hur du undviker det. http://forskning.equinfo.se/#post14


Om höet väl har blivit dammigt, hjälper det då att blötlägga? http://forskning.equinfo.se/#post63



Hur farligt är det egentligen med lite mögel? http://forskning.equinfo.se/#post36



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post231

Rullmatta under vatten

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, December 02, 2013 20:41:55

Träning i vatten kan till exempel användas för att hålla igång hästar som inte får belastas med vanlig träning eller som en del i rehabilitering och uppbyggnad. För den som har en lång fin strand i närheten är det lätt, andra kan få hålla till godo med en rullmatta som går att ställa under vatten. Men det saknas mycket dokumentation om hur hästen påverkas av den typen av träning. I ett försök studerade forskare hur rörelserna i hästens rygg påverkas av vattendjupet. Djupet varierades i flera steg; i höjd med hov, kota, framknä, armbåge respektive bog. Bäckenet rörde sig mer allt eftersom vattnet blev djupare. När vattnet nådde framknät ökade ryggens vridning runt sin egen axel redan men ryggen böjde sig däremot mindre i sidled när vattnet nådde upp till armbågen.

I ett annat liknande försök såg forskarna att stegfrekvensen minskade och steglängden ökade när vattnet nådde upp till framknä eller armbåge. Däremot fanns det ingen skillnad i hjärtfrekvens beroende på om hästarna gick med eller utan vatten. Arbete på en rullmatta under vatten har visat sig vara betydligt mindre ansträngande för hästen än regelrätt simning där hjärtfrekvensen kan gå upp till riktigt höga nivåer. Om hästen får svårt att göra sig av med överskottsvärme ökar hjärtfrekvensen på grund av det. I ett försök hade hästarna en högre hjärtfrekvens vid en vattentemperatur på 16° eller 19° jämfört med 13°.

En tysk studie mätte mjölksyranivåer och hjärtfrekvens vid varierande vattennivåer och hastighet på rullmattan. Det fanns inte någon tydlig koppling mellan vattennivå, hastighet och hjärtfrekvens eller mjölksyra. Inte heller i en studie gjord som ett samarbete mellan amerikanska och svenska forskare såg forskarna någon träningseffekt. En ny ungersk studie kunde inte heller ge raka svar på vad som händer när hästen får träna på en rullmatta under vatten. Eftersom vattnet bidrar med både motstånd och lyftkraft så är det svårt att veta exakt hur det påverkar hästens rörelsemönster och belastningen på muskler och senor.

Djupare läsning:

Vincze, A., Szabó, C., Szabó, V., Veres, S., Ütő, D. & Hevesi, Á. 2013. The effect of deep water aqua treadmill training on the plasma biochemical parameters of show jumpers. Agriculturae Conspectus Scientifi cus, vol. 78, nr. 3, s. 289-293.

Borgia, L.A., Valberg, S.J. & Essen-Gustavsson, B. 2010. Differences in the metabolic properties of gluteus medius and superficial digital flexor muscles and the effect of water treadmill training in the horse. Equine Veterinary Journal, Special Issue: Proceedings of the 8th International Conference on Equine Exercise Physiology. Vol. 42, nr. 38, s. 665–670.

Scott, R., Nankervis, K., Stringer, C., Westcott, K. & Marlin, D. 2010. The effect of water height on stride frequency, stride length and heart rate during water treadmill exercise. Equine Veterinary Journal, Special Issue: Proceedings of the 8th International Conference on Equine Exercise Physiology. Vol. 42, nr. 38, s 662–664.

Lindner, A., Wäschle, S. & Sasse, H.H.L. 2011. Physiological and blood biochemical variables in horses exercising on a treadmill submerged in water. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition, Vol. 96, nr. 4, s 563–569.

Nankervis, K.J., Thomas, S. & Marlin, D.J. 2008. Effect of water temperature on heart rate of horses during water treadmill exercise. Comparative Exercise Physiology, vol. 5, nr. 3-4, s. 127-131.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post230

Sable Islands vilda hästar

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, November 25, 2013 10:14:09

Runt 30 mil sydöst om Nova Scotia i Kanada ligger ön Sable Island. Här bor runt 500 hästar och fem människor. Hästarna härstammar från förvildade tamhästar och är alltså inte vildhästar i ordets rätta bemärkelse utan ferala. De är helt oberoende av människan. Hästarna är små, ofta runt ponnymått och de kom dit någon gång på 1700-talet. Tidigare har hästar på ön fångats för att användas bland annat i kolgruvor eller gå till slakt.

Ön är gräsbevuxen och saknar träd. Den har breda sandstränder och sanddynerna kan bli upp till 30 meter. Ön är mycket långsmal och böjd, 49 km lång och 1,25 km på bredaste stället. Sable Island är numer naturreservat. Förutom hästarna så finns där nästan 200 växtarter och 350 fågelarter.

De senaste fem åren har hästantalet på ön ökat med 42 procent så förhållandena har varit goda. Men hästarna är inavlade och det är inte säkert att de kommer att finnas kvar i framtiden. Hästarna är skyddade enligt lag men det hjälper inte om inaveln börjar sätta sina spår med ökad sjukdomsfrekvens och minskad fertilitet.

Forskare som följt dem har visat att hästarna flyttar runt beroende på hur tillgången på bete är och hur mycket konkurrens det är från andra hästar. Forskningsrapporten av Marjamäki med flera som tittat på hästarna kan läsas gratis på nätet. Länk finns här nedanför.

Djupare läsning:

Marjamäki, P.H., Contasti, A.L., Coulson, T.N. & McLoughlin, P.D. 2013. Local density and group size interacts with age and sex to determine direction and rate of social dispersal in a polygynous mammal. Ecology and Evolution, 2013, vol. 3, nr. 9, s. 3073–3082.

Officiell Kanadensisk sida om Sable Island med bilder m.m.

Mer om hästarna på Sable Island i The Horse.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post229

Silvergenen

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, November 18, 2013 20:42:56

På Sveriges Lantbruksuniversitet har forskare visat att silverfärg beror på en mutation i genen PMEL17. Samma gen är också muterad hos hästar med ögonsjukdomen MCOA (Multiple Congenital Ocular Anomalies) vilket är dåliga nyheter för den som vill avla på silverfärgade hästar.

MCOA och silverfärg hänger alltså ihop och en häst som har anlaget i dubbel uppsättning får ögonproblem. Forskarna råder uppfödare att helt enkelt inte para två hästar som är bärare. Silveranlaget påverkar bara brun och svart färg så om exempelvis en fux bär på anlaget märks det inte. Det finns gentester för att ta reda på om en häst bär på silvergenen eller inte.

I ett test för att mäta hästens reaktioner på något skrämmande visade sig silverfärgade också sticka ut från mängden. Forskare från Sverige och Norge testade 27 islandshästar som utsattes för en plastpåse som plötsligt rörde sig medan hästarna åt. Hästarna med silverfärg var mer tveksamma till att gå fram till testsituationen till att börja med men sedan såg forskarna inga skillnader i reaktionerna. De ser en möjlig förklaring i just kopplingen till en ögonsjukdom och försämrad syn.

Det visade sig även att avkommor vars fadershingst hade ett BLUP-index över 100 för ”spirit” reagerade kraftigare på plstpåsen.

Djupare läsning:

Andersson, L.S. 2012. Equine trait mapping. Sveriges lantbruksuniversitet, Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 2012:65.

Brunberg, E., Gille, S., Mikko, S., Lindgren, G. & Keeling, L.J. 2013. Icelandic horses with the Silver coat colour show altered behaviour in a fear reaction test. Applied Animal Behaviour Science, vol. 146, nr. 1-4, s. 72-78.

Sild, E., Värv, S. & Viinalass, H. 2012. The occurrence of silver dilution in hhorse coat colours. Veterinarija Ir Zootechnika, T. 60 (82).



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post228

Round-pen

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, November 11, 2013 09:47:45

Forskare från Australien har försökt sätta sig in i vad som egentligen händer när hästen arbetas i en round-pen. De ifrågasatte att resultatet skulle bero på att människan imiterar hästens beteende och signaler och testade därför om en radiostyrd bil kunde uppnå samma effekt. Forskarna kunde få hästarna att reagera på liknande sätt som när en människa utför momenten genom att bilen omväxlande jagade eller inte jagade hästen. Under försöket gick det åt fyra bilar eftersom hästarna ibland blev aggressiva och till och med stampade på dem.

I sitt resonemang skriver forskarna att det resultat som uppnås vid träning i round-pen troligen beror på negativ förstärkning snarare än ett imiterat hästbeteende. Negativ förstärkning är det som bland annat gör att hästen svarar på skänkelhjälper - den får en form av belöning genom att det obehagliga upphör när den gör ”rätt”.

Delvis samma forskarlag har även tidigare studerat hästens beteende i round-pen. Då fick vuxna ston och unghästar vara i inhägnaden samtidigt två och två. De filmade duon under åtta minuter och av den tiden stod stoet i mitten och jagade runt unghästen bara 0,73 procent av tiden. Tiden som hästarna tillbringade i varandras närhet minskade under de åtta minuterna. Forskarna skriver att "resultatet gör att den populära tolkningen och den etologiska relevansen av de reaktioner som beskrivs hos hästar i round-pen-träning ifrågasätts och det visar att ston inte tränade unghästarna till att stanna kvar i deras närhet".

En brasiliansk forskargrupp har också tittat på hästar i round-pen. De jämförde en inhägnad med vanligt staket och en med heltäckande plank som hästen alltså inte kunde se ut ur. De såg att det tog lite kortare tid att uppnå målet för träningen om hästen inte kunde se ut genom planket, något som forskarna tolkar som att hästen fokuserar mer på tränaren vilket gör träningen mer effektiv.

Djupare läsning:

Henshall, C.C., Padalino, B. & McGreevy, P.D. 2012. The radio-controlled car as a herd leader? A preliminary study of escape and avoidance learning in the roundpen. Proceedings of the 8h International Equitation Science Conference, Edinburgh, Skottland, 2012, s. 157.

Filho, J.N.P.P., Aguiar, A.C.S., Barbosa, A.C., Goncalves, V.F., Mota, M.D.S., Marcelo, E. & Donofre, A.C. 2010. Identification of "join up" time between horse and trainer in two types of round pen. Proceedings of the 6th International Equitation Science Conference, Uppsala, Sweden, 2010, s. 54.

Krueger K. 2006. Behaviour of Horses in the “Round Pen Technique”. Applied Animal Behaviour Science, vol. 104, nr. 1-2, s. 162-170.

Warren-Smith, A.K. & McGreevy, P.D. 2008. Preliminary Investigations Into the Ethological Relevance of Round-Pen (Round-Yard) Training of Horses. Journal of Applied Animal Welfare Science, DOI: 10.1080/10888700802101304.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post227

Fartgenen

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Sun, November 03, 2013 20:23:30

Forskningen har visat att skillnader i MSTN-genen påverkar om ett fullblod har störst förutsättningar att bli en framgångsrik sprinter eller stayer, se länk nedan. Hästar med kombinationen C/C går bättre på kort distans och T/T på lång, C/T ligger mitt emellan. Nu har forskarna även hittat ett samband mellan de olika genvarianterna och några andra löpegenskaper.

Bland annat hade C/C-hästarna i genomsnitt 0,31 m/s högre maxhastighet än T/T och de orkade hålla maxhastigheten drygt två sekunder längre. Forskarna mätte även hur långt hästarna hann under sex sekunder före och sex sekunder efter uppmätt maxhastighet och på den tiden visade sig C/C galoppera nästan fyra meter längre än T/T. Individer med kombinationen C/T låg i de flesta fall mellan de två ytterligheterna.

C/C ger också mer muskelmassa i förhållande till mankhöjden, åtminstone hos hingstar. Forskarna konstaterar att deras undersökning ytterligare förstärkt intrycket av MSTN som "the speed gene".

Djupare läsning:

Hill, E.W., Fonseca, R.G., McGivney, B.A., Gu, J., MacHugh, D.E. & Katz, L.M. 2012. MSTN genotype (g.66493737C/T) association with speed indices in Thoroughbred racehorses. Journal of Applied Physiology, vol. 112, nr. 1, s. 86-90.ck

Tidigare inlägg om fartgenen.

McGivney, B.A., Browne, J.A., Fonseca, R.G., Katz, L.M., MacHugh, D.E., Whiston, R. & Hil,l E.W. 2012. MSTN genotypes in Thoroughbred horses influence skeletal muscle gene expression and racetrack performance. Animal Genetics, doi: 10.1111/j.1365-2052.2012.02329.x.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post226

Glidande sadel kan indikera hälta

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, October 28, 2013 21:18:16

Några brittiska forskare har hittat starka samband mellan att sadeln glider snett och att hästen är halt. I sin studie använde de 128 hästar som kom till en klinik i Newmarket för hältutredning. Enligt hältutredningen som gjordes var bakbenshälta vanligast, 51 av hästarna var halta på båda bakbenen och 71 på ett bakben. 11 hästar var inte halta alls, 26 var halta på ett eller båda frambenen och 20 hade problem i SI leden och/eller ryggen.

Hästarna studerades sen under ryttare, dels sin egen ryttare och dels en erfaren ryttare kopplad till kliniken. Forskarna studerade hur hästen rörde sig under ryttare och om sadeln låg stilla eller gled åt något håll. De resultat som kom fram kan komma till användning i praktiken, de var nämligen väldigt klara och tydliga.

Hos 38 av de 71 bakbenshalta hästarna, alltså över hälften, gled sadeln men det gjorde den inte på någon av de ohalta hästarna och inte heller på de med problem i ryggen. På en av hästarna med frambenshälta gled sadeln. När bakbenshältan bedövades bort och låg sadeln stilla i alla utom ett av fallen där den tidigare glidit snett. Det fanns inget samband med hur allvarlig hältan var men det var vanligare att sadeln gled mot den sida som var halt eller mest halt. Sadeln gled mindre om ryttaren satt ner i traven jämfört med om den red lätt och minskade även när ryttaren red utan stigbyglar. Sadeln gled mer med en lättare ryttare och mer på volt än på rakt spår.

En av forskarna påpekar att ägare, ryttare, tränare, veterinärer och sadelutprovare behöver informeras kring detta. Om sadeln glider kan det med andra ord vara en indikation på bakbenshälta och inte nödvändigtvis en dåligt tillpassad sadel. Forskningen fortsätter och man ska bland annat försöka se hur hästens rygg ändras över tid för att kunna ge rekommendationer om hur ofta sadelns tillpassning behöver kontrolleras.

Djupare läsning:

Greve, L. & Dyson, S.J. 2013. An investigation of the relationship between hindlimb lameness and saddle slip. Equine Veterinary Journal, vol. 45, s. 570–577.



  • Comments(1)//forskning.equinfo.se/#post225

Underskänkelns placering över hinder

Träning & tävlingPosted by Sara Sun, October 20, 2013 20:06:05

Brittiska forskare har studerat underskänkelns position över hinder och upptäckt flera saker. I en studie jämförde de tio ryttare som låg på topp-150 i den nationella rankingen med tio ryttare som inte hade någon ranking alls. Alla de tjugo studerade ryttarna deltog i en 120 cm klass och ritterna filmades för att sedan analyseras.

Det visade sig att de högre rankade ryttarna hade en annan position i höft och lår vid avsprånget och en stadigare underskänkel över hindret. De orankade ryttarna svingade ofta bak sin underskänkel.

I en annan studie från Storbritannien jämfördes underskänkelns position över första och sista hindret hos 36 ryttare. Ryttarna tävlade i 110-115 cm. Resultaten visar inga skillnader mellan starten och slutet på banan vid avsprånget eller landningen men däremot över hindret. Ryttarna hade nämligen underskänkeln mer framåt över sista hindret än över det första. Resultaten skulle kunna tyda på att ryttarna är tröttare över sista hindret och inte kan hålla sin sits, eller att de har en annan inställning i sin ridning sista språnget.

Djupare läsning:

Herbert, L., Winfield, J., Nankervis, K., Dumbell, L., Guire, R. & Launder. L. 2012. A comparison of the position of elite and non-elite riders over two different fences. Proceedings of the 8th conference of International Society of Equitation Science, Edinburgh, 18-20th of July, 2012, s. 93.

Keay, R. & Lewis, V. The stability of the rider’s lower leg; a comparison of the first and last fence of a show jumping course. Hartpury College, University of the West of England.

Tidigare inlägg om ryttarens balans.

Tidigare inlägg om ryttarens fysik.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post224
« PreviousNext »