Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Kallblodssyndrom

SjukdomarPosted by Sara Tue, March 04, 2014 09:33:36

Kallblodstravare som kollapsar mitt under pågående lopp har väckt frågor om hästarnas välfärd. Men nu är forskningen på väg att hitta en lösning på problemet. Det verkar som om det så kallade ”kallblodssyndromet” kan ligga bakom kollapserna.

Kallblodssyndrom, eller dynamisk larynx kollaps, är ett problem i luftvägarna som förekommer framför allt hos kallblodstravare men även hos vissa andra raser, till exempel islandshäst och varmblodstravare. Det är en dynamisk luftvägssjukdom, det vill säga den märks bara när hästen arbetar.

Hästar med kallblodssyndrom har problem med struphuvudet. Delvis beror problemen på hur hästen är byggd vilket gör att det borde gå att minska förekomsten av den med hjälp av ett noggrant avelsarbete.

Dessutom har huvudets position under loppet betydelse.

- Hästen störs inte märkbart av syndromet när den går med huvudet fritt. Men när den ligger på och böjer in huvudet mot halsen så kan stämbanden och brosken runt dem kollapsa, säger forskaren Eric Strand till Stiftelsen Hästforskning.

- Hästen får då för lite luft genom strupöppningen.

- Förmodligen är det så att när hästen böjer nacken förflyttas struphuvudet hos de drabbade hästarna längre fram mellan käkarna, så att det blir för trångt, säger han.

Det behövs ytterst lite böjning, bara tolv graders vinkel vilket enligt Eric Strand knappt går att se med blotta ögat.

I ett annat forskningsprojekt om kallblodssyndrom testades drabbade hästar när de sprang med en speciell grimma som gör att huvudet inte kan böjas in mot halsen. Den så kallade Vik Lyn-grimman är uppkallad efter en häst med luftvägsproblem vars ägare uppfann grimman. Med grimman blev nästan alla hästar i studien symtomfria.

Forskarna har utvecklat diagnostiken för att lättare kunna hitta drabbade hästar och nu är målet att även kunna hjälpa dem genom operation.

Djupare läsning:

Om forskningsprojektet från Stiftelsen Hästforskning.

Rapport från försöken med Vik Lyn-grimma (sista sidan).



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post239

Parasiterna ska övervinnas med crowdfunding

SjukdomarPosted by Sara Mon, February 24, 2014 10:49:45

Den största frågan för forskare är ofta inte relaterad till deras specifika ämnesområde – utan hur de ska få pengar till sin forskning. Martin Nielsen som jobbar på University of Kentucky har tacklat problemet på ett nytänkande sätt och lanserat projektet ”Let the germs get the worms” där forskningen ska finansieras av crowdfunding.

Det innebär att vem som helst kan gå in och stötta forskningen. Crowdfunding för forskning är nytt men det används till exempel för att stötta nya företagsidéer och liknande.

I projektet ska ett probiotiskt preparat testas för att få bukt med inälvsparasiter hos hästar. Tidigare har forskare nämligen hittat en naturligt förekommande bakterie, Bacillus thuringiensis, som producerar ett speciellt protein som kan ta död på parasiterna utan att skada hästen.

Målet är att samla ihop 30 000 dollar före den tionde mars. Martin Nielsen tror mycket på crowdfunding.

”It is our experience that horse owners are very interested in updated information about parasite control and have great concerns about drug resistance,”säger han till tidningen The Horse.

”We therefore felt that crowdfunding would be very appropriate for raising funding for research in this area.”

Djupare läsning:

Mer information och möjlighet att donera pengar till projektet.

Tidigare inlägg om inälvsparasiter.

Tidigare inlägg om resistenta spolmaskar.

Tidigare inlägg om rovsvamp mot parasiter.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post238

Mer kunskap om asymmetri hos friska hästar

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Tue, February 11, 2014 07:22:57

Forskare på Royal Veterinary College i London har tittat vidare på objektiv bedömning av hälta. För att kunna använda sig av olika instrument för att mäta asymmetrier i hästens rörelsemönster måste man lära sig mer om hur friska hästar rör sig och vad som påverkar rörelserna. Mätinstrumenten är betydligt känsligare än det mänskliga ögat och kan därför upptäcka mycket små asymmetrier och det gäller då att veta vad som är normalt och inte.

Forskarna använde sig av 30 irländska sporthästar från The King's Troop Royal Horse Artillery som undersöktes innan de skulle skos. Hästarna var mellan 4 och 21 år. Forskarna gjorde asymmetrimätningar i trav i fyra olika stadier; med gamla skorna på, när skorna tagits av, efter verkning och nyskodda. De mätte symmetrin i hästarnas rörelser med hjälp av sensorer som satt på nacken och korset. Viktigt att veta är att hästarna hade ovanligt korta skoperioder, mellan två och tre veckor, och skillnaderna mellan strax innan och strax efter skoning borde därför vara mindre än vid en normal skoperiod för en svensk ridhäst. En av forskarna, Thilo Pfau, har också berättat att undersökningar med längre skoperiod står högt upp på deras ”att göra”-lista.

Studien presenterades på en internationell konferens om fång och hovsjukdomar som hölls i Florida i november. De första resultaten visade att det inte fanns några signifikanta skillnader i rörelsemönstret som berodde på de olika faserna i skoningen. Men när de analyserade resultaten lite mer i detalj kunde de se skillnader mellan före och efter verkning, hästarna rörde sig något mer asymmetriskt efter verkning än före.

Resultaten har ingen direkt praktisk betydelse ännu men visar att det är viktigt att mäta varje hästs rörelsemönster förutsättningslöst när den här typen av känslig utrustning används. Det är många faktorer som påverkar rörelsemönstret och det är inte nödvändigtvis alltid det vi kallar hälta som orsakar asymmetrin.

Djupare läsning:

Davidson, J., Daly, K., Bould, A., Housby, N., Weller, R. & Pfau, T. 2013. The immediate effect of shoeing on movement symmetry in the trotting horse. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 33, s. 881.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post237

Spatt kan upptäckas långt innan hästen blir halt

SjukdomarPosted by Sara Mon, February 03, 2014 09:32:40

Svensk forskning visar att spatt kan upptäckas tidigt. Det gör att forskarna hoppas kunna förstå varför förändringarna uppkommer och hitta sätt att behandla dem i tid.

- Förhoppningsvis kommer vi att kunna följa hur förändringarna utvecklas och förstå varför sjukdomen uppkommer. I framtiden kan det innebära att vi har möjlighet att starta en behandling i god tid innan hästen drabbats av hälta, säger Charles Ley, forskare vid SLU till Stiftelsen Hästforskning som finansierat försöket.

Vid spatt bryts ledbrosket i hasens glidleder ner. Tidigare studier har visat att förändringarna börjar långt innan symtom visar sig, det kan handla om flera år innan man upptäcker spatten.

Projektet började på Island där 38 islandshästar födda 2007 och 2009 ingick i studien. Hästarna hade avlats speciellt för att hälften skulle ha hög risk att utveckla spatt och andra hälften en låg risk. Hästarna undersöktes vid 3, 15 och 27 månader och det togs även blodprover på dem. Vid 27 månader röntgades haslederna.

Hästarna slaktades vid 27-29 månaders ålder för att gå till livsmedel. Haslederna fraktades färska till Uppsala för vidare undersökning. Forskarna valde islandshästar eftersom spatt är ett stort problem för rasen.

De kunde se var de första förändringarna skedde, vilket man inte vetat sedan tidigare, och konstatera att även de förändringarna kunde ses med röntgen.

-Mycket forskning återstår innan allt är klart, men nu när vi vet var vi ska leta så hoppas vi att vi har en metod för att identifiera unga hästar med hög risk att utveckla spatt, säger Charles Ley.

Det gör att man kan identifiera hästar som kommer att utveckla spatt och därmed inte använda dem i aveln.

Charles Ley är doktorand på SLU och planerar att försvara sin avhandling ”Diagnostic Imaging of Early Distal Tarsal Osteoarthritis in Icelandic Horses” sent i vår/sommar.

Djupare läsning:

Slutrapport för projektet.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post236

Träskor för sjuka hovar

SjukdomarPosted by Sara Mon, January 27, 2014 14:12:44

Träskor kan användas som sjukbeslag. Men då handlar det inte om den typen av skor som du slänger på dig för att gå ut med soporna.

Träskorna kan användas till exempel för fånghästar, vid hovbensfrakturer, tunna sulor eller bärrandsröta. Fördelarna är många. Materialet är lätt att få tag i, billigt, har låg vikt, är lättarbetat och lätt att justera, även när skon sitter på hoven. Trä tar även upp stötar till viss del. Skon kan lätt ändras för att påverka överrullning, trakthöjd och anläggningsyta.

En av de forskare som jobbat med träskorna är amerikanen Stephen E. O´Grady som presenterade tekniken vid ett speciell träff med inriktning på hovar som hölls av American Association for Equine Practitioners i september 2013. Han diskuterade i första hand träskon som en hjälp vid fång. En av de saker han tryckte på var vikten av att inte bara röntga hoven från sidan för att se eventuell hovbensrotation, utan även rakt bakifrån/framifrån. Då går det att se om hovbenet tippat åt sidan och hovslagaren kan anpassa arbetet bättre för att avlasta och stabilisera.

Träskon görs av plywood, antingen två skivor som limmas ihop eller en skiva. Den sågas helt enkelt ut med sticksåg och vinklarna anpassas beroende på vad man vill uppnå. Skon är ganska tjock jämfört med vanliga skor, upp till nästan tre centimeter rekommenderas, vilket gör att det finns gott om utrymme för att justera exempelvis överrullningen.

Skon sätts fast med skruvar och för att fästa dem i hoven borras det hål genom sidorna i hovväggen.

O´Grady beskriver att han och hans kolleger har använt träskor i många år och tycker att de ger ett bra alternativ för hovslagaren vid behandling av fång.

Djupare läsning och utförliga bilder:

O´Grady, S.E., Steward, M.L. & Parks, A.H. 2007. How to construct and apply the wooden shoe for treating three manifestations of chronic laminitis. AAEP Convention Proceedings, 2007.

Steward, M.L. 2003. How to construct and apply atraumatic therapeutic shoes to treat acute or chronic laminitis in the horse. AAEP Convention Proceedings, 2003.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post235

Vitala tecken - puls, andning och kroppstemperatur

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, January 20, 2014 09:38:37

Det är viktigt att veta om sin hästs normalvärden när det gäller kroppstemperatur, puls och andning – de vitala tecknen. Antingen har du redan full koll och tycker det är tjatigt, eller så behöver du lite repetition. Här kommer en snabbgenomgång.

Kroppstemperatur

Kroppens temperatur ger en vink om hur hästen mår, om den har feber eller inte. När hästen har lärt sig att bli tempad så är det lätt och går snabbt. För att göra det smidigare kan man använda lite vaselin eller matolja på termometern så glider den lätt. Tänk på att det spelar roll hur långt in i ändtarmsöppningen du håller termometern för hur varmt den visar. Försök göra lika från gång till gång.

Hästar har ganska lika kroppstemperatur som vi människor. Någonstans kring 37,0-38,5 grader. Men det varierar mellan olika individer så ta tempen på hästen flera gånger när den är frisk för att få ett hum om var just den hästens normaltemp ligger. En häst som normalt har 37,5 men en morgon ligger på 38,5 bör observeras lite extra. Medan hagkompisen kanske alltid ligger på 38,5 utan att för den skull vara sjuk.

Föl har något högre kroppstemperatur än vuxna hästar. När det gäller dem så ska man även vara uppmärksam på för låg kroppstemperatur. Går den under 37 grader så kan det vara läge att ringa och rådfråga veterinären.

Så fort hästen ansträngs stiger kroppstemperaturen. Det tar sedan ett tag innan tempen går ner igen efter arbete.

Puls

Pulsen kan kännas på flera ställen på hästens kropp men det kräver lite träning. Ett av de ställen som funkar är vid ganaschkanten där en större artär passerar. Det går även att känna mellan griffelben och skenben på bakbenet eller på baksidan av kotan på frambenet.

Tänk på att hästar har en låg vilopuls så det kan dröja lite innan du känner ett slag. En normal vilopuls ligger någonstans kring 25-40 slag per minut. Det kan vara enklast att ta pulsen under 15 sekunder och multiplicera resultatet med fyra. Särskilt om det är en häst som har svårt att stå blickstilla en hel minut.

När hästen anstränger sig kan pulsen gå upp till över 200 slag per minut och så fort hästen blir lite stressad eller uppspelt, kanske av att den förväntar sig foder eller vill gå ut i hagen, så stiger pulsen. Men om hästen är avslappnad och helt plötsligt har en vilopuls på 60 slag per minut så är det en signal om att något är fel. Nyfödda föl har högre puls, upp till 100 slag per minut. Allt eftersom fölet blir äldre sjunker pulsen och närmar sig den hos en vuxen häst.

Om man är osäker på att känna pulsen så är det smart att investera i ett stetoskop. Då lyssnar man istället på hjärtljuden vilket ofta är lättare. Lyssna på vänster sida av bröstkorgen, strax bakom armbågen. Varje dubbelslag räknas som ett hjärtslag. Enklare stetoskop går att köpa för någon hundralapp eller två.

Pulsen kan även variera i styrka, inte bara i frekvens. Det gäller alltså att veta vad som menas när någon säger ”den har ökad puls”. Är det snabbare hjärtslag personen menar eller bultar det extra kraftigt i till exempel en hov? Kraftig puls kan vara ett tecken på till exempel fång eller en hovböld hos hästen. Det är samma fenomen som om vi får en sticka i fingret och det blir ömt och bultar.

Andning

Även andningen kan mätas med stetoskop. Annars får man titta på bröstkorgen eller känna framför näsborrarna. Hästen andas långsamt i vila, nånstans runt 8-12 andetag per minut. Även här har föl högre frekvens. De kan ta ett andetag i sekunden eller till och med ännu mer.

Det är också bra att lägga märke till hur hästen andas normalt. Då går det att upptäcka om den plötsligt andas mer ytligt eller få anstränga sig mer för att ta ett andetag. Med stetoskopet går det också att lyssna på hur det låter när luften passerar genom luftstrupen.

Den här typen av snabb hälsokoll kan självklart inte ersätta veterinärens undersökning men det är ett bra sätt att upptäcka om hästen håller på att bli sjuk eller för att hjälpa veterinären göra en bedömning av hur allvarligt det är. I större stall är det alltid bra att ha varje hästs normalvärden uppskrivna så att även en person som normalt inte sköter om en viss häst kan ha koll om det skulle behövas.

Andra tecken som kan vara bra att titta på om du misstänker att din häst inte mår bra är:

Uttorkning – nyp i skinnet på halsen och se hur fort det slätas ut efter att du släppt. Normalt ska det ske på någon sekund. Tar det längre tid tyder det på att hästen är uttorkad.

Slemhinnorna – titta i ögonlock, tandkött och inuti näsborrarna. Det ska vara fuktigt och ljust rosa. Onormalt är väldigt ljust, klarrött, grått, blåaktigt eller gult.

Kappillär återfyllnad – Tryck tummen hårt två sekunder mot hästens tandkött under överläppen. När du tar bort den blir det ett vitt märke. Normalt ska det återgå till sin vanliga rosa färg inom 1-2 sekunder. Tar det längre tid kan det tyda på chock, cirkulationsproblem eller uttorkning.

Djupare läsning:

En genomgång från Animal Health Trust.

Informationsblad med normalvärden.

Tidigare inlägg om andningen.

Tidigare inlägg om blodet och hjärtat.





  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post234

Vinter i arkivet

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, January 13, 2014 11:26:29
Det finns flera tidigare inlägg som tar upp iskalla frågor. Som till exempel hur man ska göra med vatten i hagen när det är vinter och studier om hur hästar använder en ligghall.



Behövs det vatten i hagen på vintern?
http://forskning.equinfo.se/#post75

Allmänt om vinter och kyla.
http://forskning.equinfo.se/#post27

När behövs en ligghall och används den verkligen?
http://forskning.equinfo.se/#post132

Ston kan börja brunsta tidigare om man simulerar vårljuset med hjälp av ett ljusprogram.
http://forskning.equinfo.se/#post201

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post233

Lera i arkivet

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Wed, January 08, 2014 09:57:27
Oavsett om man gillar den varma vintern eller inte så är väl leran något som hästägare gärna slipper. I arkivet finns lite tips om hur geggan kan bli ett mindre problem.


Markarmering gör att marken inte blir så upptrampad och kan vara ett prisvärt alternativ för att undvika lera till exempel runt foderhäckar eller grindar.
http://forskning.equinfo.se/#post23

För att slippa leriga hästar kan man testa att göra en icke-lerig rullplats i hagen.
http://forskning.equinfo.se/#post174

En foderhäck minskar fodersvinnet och även risken för att hästarna blir sjuka av att äta foder som trampats ner i lera eller gödsel.
http://forskning.equinfo.se/#post19

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post232
« PreviousNext »