Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Viktgränser för ryttare

Träning & tävlingPosted by Sara Tue, July 09, 2013 09:50:16

Att diskutera människors vikt är känsligt. Med jämna mellanrum kommer frågan om hur tungt hästar kan bära utan att fara illa och för ridskolor och turridningsföretag är frågan ständigt aktuell. Japanska forskare uppmärksammade frågeställnignen och bestämde sig för att försöka hitta ett sätt att mäta när hästen blir negativt påverkad av ryttarens vikt. Utgångspunkten för dem var från början ridning för funktionshindrade. Där är problemet många gånger extra stort, bland annat för att dålig kroppskontroll anses förvärra situationen för hästen.

De använde sig av inhemska Hokkaidoponnyer. Medelmankhöjden för hästarna i studien var drygt 140 cm och medelvikt 340 kg, det vill säga i storlek ungefär som en Islandshäst. Hästarna reds av samma ryttare som vägde 66 kg men de lastades med olika extravikter. Under försöket fick de bära mellan 80 kg och ända upp till 130 kg. Forskarna mätte symmetrin i skritt och trav och de hävdar att när gångarterna blir osynkade är det ett tecken på att hästen bär för tungt.

Hästarna i studien verkade klara vikter upp till 95 kg ganska bra men när de hade 100 kg på ryggen syntes en tydlig brist på symmetri. 100 kg motsvarar 29 procent av hästarnas kroppsvikt. Det är viktigt att tänka på att detta alltså var totalvikten som hästen bar, inklusive all utrustning.

Forskarna poängterar att olika raser är viktbärande i varierande grad och det går inte att dra slutsatser till alla typer av hästar från deras forskning. Däremot kan metoden förmodligen användas för att bestämma viktgränser för olika raser, menar de.

Djupare läsning:

Matsuura, A., Irimajiri, M., Matsuzaki, K., Hiraguri, Y., Nakanowatari, T., Yamazaki, A. & Hodate, K. 2013. Method for estimating maximum permissible load weight for Japanese native horses using accelerometer-based gait analysis. Animal Science Journal, vol. 84, s. 75–81.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post210

Stress med publik

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, June 17, 2013 09:46:05

I ett samarbete mellan forskare från Tyskland, Frankrike och Österrike undersökte man hur ett ekipage påverkas av om det finns publik under ritten eller inte. De mätte bland annat hjärtfrekvens och koncentrationen av kortisol i saliven för att försöka uppskatta stressnivån hos både ryttare och häst. Ryttarna red klassisk dressyr på hög nivå med bland annat skolor ovan mark. De studerades både på uppvisning inför hundratals åskådare och vid genrepet inför uppvisningen.

Resultatet av forskningen presenterades på ISES-konferensen 2012 och visade att både hästar och ryttare fick förhöjda kortisolnivåer i saliven både vid träning och uppvisning. Ryttarna fick även betydligt högre puls när det var publik på plats. I genomsnitt ökade den till 150 slag per minut jämfört med 118 slag per minut under genrepet. Även andra mått relaterat till hjärtfrekvensen visade samma sak vilket tyder på ökad stress.

Det finns liknande forskning på mänskliga idrottare. Till exempel har forskare hittat en koppling mellan kortisolnivåer och resultat hos judoutövare på tävling. Vinnare hade högre nivåer av kortisol under hela tävlingssituationen jämfört med förlorare. En måttlig ökning av kortisolen kan öka prestationen men en kraftig ökning kan försämra den.

Ryttare och hästar på en ridutbildning i Belgien har i en undersökning provtagits under en intern hopptävling för att hitta samband mellan kortisolnivåerna och prestationen. Forskarna tog salivprov på ryttare och hästar före uppvärmningen, precis innan start samt 20, 40 och 60 minuter efter avslutad ritt. Det fanns ett samband mellan ryttarens kortisolnivåer och resultatet, ju fler antal fel desto högre kortisolnivåer vid mätningarna efter 40 och 60 minuter. Kortisolnivån i saliven har en fördröjning på 20 minuter jämfört med nivån i blodet så en orsak till sambandet kan vara att ryttarna blev stressade på grund av sitt dåliga resultat. Hos hästarna var förhållandet det omvända; högre kortisolnivåer - färre fel.

Djupare läsning:

Becker-Birck, M., Biau, S., Ille, N., Aurich, J., Möstl, E. & Aurich, C. 2012. Heart rate, heart rate variability and cortisol release in the horse and its rider: different response to training and a public equestrian performance. Proceedings of the 8th International Equitation Science Conference, Edinburgh, 2012, s. 92.

Peeters, M., Closson, C., Beckers, J-F. & Vandenheede, M. 2012. Rider and Horse Salivary Cortisol Levels during Competition and Impact on Performance. Journal of Equine Veterinary Science. http://dx.doi.org/10.1016/j.jevs.2012.05.073

Suay, F., Salvador, A., González-Bono, E., Sanchís, C., Martínez, M. Martínez-Sanchis, S., Simón, V.M. & Montoro, J.B. 1999. Effects of competition and its outcome on serum testosterone, cortisol and prolactin. Psychoneuroendocrinology, vol. 24, s. 551–566.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post207

Tidig träning

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, June 10, 2013 06:39:03

Hästkroppen är verkligen gjord för rörelse. Ett föl som bara är en vecka gammalt kan klara av förflyttningar på upp till tio kilometer per dag! Forskning på området försöker bena ut hur viktig rörelsen är för att forma den unga hästens kropp och förbereda den för kommande påfrestningar.

Under hästens tidiga levnadsår kan kroppen svara bättre på träning och vävnaderna kan förberedas för att klara påfrestningar längre fram i livet. Skelettet är en levande vävnad som modelleras och byggs om under hela hästens liv för att möta de belastningar som hästen just då ställs inför. Förändringarna går långsamt och det är därför viktigt att ge benvävnaden möjlighet att hinna ikapp en ökad träningsdos eller ändrade förutsättningar. Det är viktigt att hästen tränas för att möta just den typ av påfrestning som den ska ställas inför längre fram. Exempelvis när det gäller underlag, fart och hur länge den ska arbeta.

Bland annat formas skenbenet om till följd av ökad träning. Det är runt hos den unga otränade hästen men blir mer ovalt som en följd av träning för att tåla hård belastning. Om träningsdosen ökas för fort skyndas processen i kroppen på. Då bildas en svagare benvävnad och risken för exempelvis stressfrakturer ökar. Skelettet hos en ung häst är mycket anpassningsbart vilket gör att träningen kan få en bättre effekt än hos en vuxen individ. Statistik har visat att galoppörer som börjar tävla som fyraåringar löper dubbelt så hög risk att slås ut på grund av akuta skador jämfört med de som börjar tävla som tvååringar. De som startar som tvååringar har i genomsnitt längre karriär, även om första året räknas bort.

Forskare vid universitetet i Utrecht i Nederländerna har tittat mycket på hållbarhet och hästkroppens utveckling, bland annat i stora studier av föl. I ett försök konstaterade de att föl som enbart stått på box hade sämre kvalitet på benvävnaden direkt under ledbrosket, bland annat lägre nivåer av inlagrat kalcium, jämfört med föl som gått på bete. Forskningen visar att den rörelse ett föl i flock får på ett bra bete hjälper till att utveckla en hållbar rörelseapparat. De har även sett att den här utvecklingen av benet sker det före fem månaders ålder.

Andra studier har kunnat visa en ytterligare förbättring när riktigt unga hästar fått viss fysisk träning utöver det som blir på betet, bland annat en studie med fullblodsföl. Arbetsbelastningen i den studien var runt 30 procent mer än vad fölen rörde sig spontant. Resultaten visade positiva effekter på både ledbrosk och skelett som fortfarande fanns kvar när fölen blivit tre år och hade tränats två säsonger.

Böjsenan är ännu mer beroende av tidig träning. Den mognar vid ungefär två års ålder och kan sen inte anpassa sig så mycket till en ökad belastning eller ändrat arbete. Några forskare la därför in sprintträning för hästar yngre än två år för att se hur senorna svarade på det. De såg att en sprint varannan vecka som ökades från ett par hundra meter till över en km gav en bra effekt på senans styrka. Fölen som gick på bete i försöket från Utrecht hade även de bättre kvalitet på senorna. Vissa av fölen på box fick fysiskt aktivitet en liten stund varje dag men det hjälpte inte för senornas kvalitet. Skillnaden mellan grupperna minskade när alla föl fick gå på bete efter fem månaders ålder men den försvann inte helt. Det tyder på att det finns en period då senan är som mest mottaglig för påverkan och denna period infaller mycket tidigt i hästens liv - innan de flesta hästar påbörjat sin träning. Forskarna säger att tidig träning förmodligen är den faktor som i störst utsträckning bestämmer den mogna senans hållbarhet. Det gäller dock att inte överdriva eftersom risken för överbelastning är stor på så unga hästar.

Ledbrosket hos ett nyfött föl är väldigt olikt det hos en vuxen häst. Belastningen efter födseln gör att brosket ändrar komposition och form för att klara de påfrestningar som det utsätts för. Processen liknar det som händer i skelettet. Skillnaden är att när brosket väl formats så kan det inte göras om, en vuxen häst får leva med det brosk den har. Orsaken är att ämnesomsättningen i brosk är så låg så det skulle ta hundratals år att förnya brosket hos en vuxen individ.

Sammanfattningsvis ska man inte vara rädd för att röra på den unga hästen så länge det inte överdrivs. Det kan också vara bra att fundera igenom vilka förutsättningar föl och unghästar får för att röra sig spontant. Leriga, isiga hagar och kort utevistelse är inte att rekommendera i längden för den som vill få fram en hållbar individ. Eftersom många uppfödare i Sverige har ett till två ston kan det också vara på sin plats med samarbete för att inte föl och unghästar ska behöva vara själva i sin åldersgrupp.

Djupare läsning:

Barnevald, A. 2004. To move or too late. How Exercise Influences the Injury Resistance of the Equine Musculoskeletal System? International Symposium on Diseases of the Icelandic Horse.

Fredricson, I. m.fl. Unghästprojektet.

Firth, E.C. 2006. The response of bone, articular cartilage and tendon to exercise in the horse. Journal of Anatomy, vol. 208, s. 513-526.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post206

Stress försämrar korttidsminnet

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, March 25, 2013 11:50:58

Franska beteendeforskare har tittat på hur stress påverkar hästens förmåga att lösa en uppgift. De testade hur väl trettio welshponnyston kunde komma ihåg i vilken hink en morot fanns. Forskarna studerade även stonas temperament för att se om olika hästar reagerade olika på stress.

Testet gick till så att en person stod med en hink på varje sida om sig och släppte ner en morot i den ena hinken när hästen såg på. Hästen fick sedan vänta upp till tjugo sekunder innan den fick gå fram till hinken. När hästarna testades i en lugn välkänd miljö kunde de i genomsnitt fortfarande komma ihåg vilken hink moroten låg i efter 16 sekunder.

Om miljön däremot var mer stressande, till exempel med skällande hundar, flaxande lakan och annat obekant, kunde många hästar inte hitta rätt efter bara fyra sekunder. Stressen påverkade både koncentrationen och arbetsminnet enligt forskarna.

De hästar vars temperament beskrevs som "fearful", det vill säga orolig och ängslig, hade extra svårt i den stressiga miljön men klarade testet bäst av alla i den lugna miljön. Överlag fanns det riktigt stora skillnader mellan hästar vilket pekar på vikten av individuella träningsprogram för att optimera varje hästs inlärning.

I tidningen The Horse citeras en av forskarna så här:

"From a practical point of view, this means that a horse under stress could have a compromised capacity to respond to the demands of his trainer, especially if working memory is required."

Djupare läsning:

Mer om forskarnas presentation i tidningen The Horse.

Tidigare inlägg om personlighetstest.

Tidigare inlägg om hästens korttidsminne.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post195

Hör hästen skillnad på beröm och skäll?

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, March 04, 2013 09:18:31

Kan hästen automatiskt höra skillnad på beröm och skäll? Det frågade sig ett gäng forskare och i ett samarbete mellan USA, Italien och Tyskland har de försökt undersöka just det. Totalt testade de 95 hästar i olika åldrar och raser. Hästarna skulle i försöket ledas över en presenning på marken.

De delades upp i två grupper och varje häst testades i max tio minuter där en person försökte få den att gå över presenningen. Ena gruppen uppmuntrades med ett mjukt "good horse" när de tog ett steg i rätt riktning. Den andra gruppen fick höra ett högt skarpt "quit it!" när de närmade sig presenningen.

Alla hästar klarade inte att gå över presenningen på den utsatta tiden och tvärtemot forskarnas hypotes så var det lika stor andel i båda grupperna - 25 procent - som fick bryta utan att ha genomfört uppgiften. För de hästar som till slut klarade att korsa presenningen utan märkbar oro tog det i genomsnitt lika lång tid oavsett vilken grupp de tillhörde. Det fanns inte heller någon skillnad i hjärtfrekvens, vare sig mellan grupperna eller mellan de som verkligen gick över presenningen och de som inte gjorde det.

En skillnad som forskarna faktiskt hittade var mellan hästar av arabtyp och varmblod. Det tog i genomsnitt tio minuter för arabhästarna att ta sig över presenningen men bara två minuter för varmbloden.

Forskningen fortsätter...

Djupare läsning:

Heleski, C.R., Wickens, C., Minero, M., DallaCosta, E., Czeszak, E. & Koenig von Borstel, U. 2012. Do horses recognize the difference between harsh tones and soothing tones when using voice as a reinforcer for learning a frightening task. Proceedings of the 8th International Equitation Science Conference, Edingburgh, 2012, s. 140.

Tidigare inlägg om operant betingning.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post192

Inlärd hjälplöshet

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, January 28, 2013 09:28:41

Inlärd hjälplöshet är ett tillstånd som uppkommer när en individ utsätts för stress eller obehag som den inte kan kontrollera och det finns både hos människor och djur. Tillståndet har likheter med depression och posttraumatiskt stressyndrom hos människor och det finns mycket forskning om det på andra djurslag än häst.

Inlärd hjälplöshet kännetecknas av att hästen saknar motivation, inte visar glädje och verkar deprimerad. Den blir likgiltig och svarar sämre på stimuli och inlärningen påverkas negativt. Det finns träningsmetoder där inlärd hjälplöshet är målet. Hästen ger upp och slutar att göra motstånd eftersom den inte kan undkomma och blir sen "lätthanterlig". Ett tydligt exempel på detta är hobbling där hästens ben binds ihop, något som är förbjudet i Sverige.

Det finns flera situationer som skulle kunna orsaka inlärd hjälplöshet som flera forskare är intresserade av att undersöka - till exempel vissa hjälptyglar, brems, skarpa bett, hårt spänd nosgrimma, isolering samt drivning och förhållning samtidigt. Problemet med sådan forskning är att först kunna mäta hästens välfärd i en träningssituation.

Olika individer reagerar på olika sätt på en viss typ av träning vilket tyder på att de har olika lätt för att hamna i inlärd hjälplöshet. De som blir passiva och verkar ha accepterat situationen drabbas förmodligen lättare av det. Forskarna spekulerar i om några av de "säkra" hästar som finns egentligen lider av inlärd hjälplöshet och menar att det är viktigt att vara uppmärksam på de tillbakadragna hästarnas hälsa och välmående, inte bara hälsan hos de som gör motstånd och protesterar.

Inlärd hjälplöshet och den typen av stress under lång tid leder till fysiska problem som magsår, viktnedgång och nedsatt immunförsvar. I flera av de de tidiga studierna på området dog djuren i de fysiska sviterna av inlärd hjälplöshet. Om hästen ges möjlighet att själv bestämma över till exempel när den ska äta och gå ut i hagen eller vilka hästar den ska umgås med har den lättare att lära nya saker och risken för att den ska må psykiskt dåligt minskar.

Forskningen riskerar att röra om i hästvärlden men förhoppningsvis leder den till bättre träningsmetoder, bättre djurvälfärd och ökad förståelse av hur hästen reagerar på träning.

Djupare läsning:

Hall, C., Goodwin, D., Heleski, C., Randle, H. & Waran, N. 2008. Is there evidence of learned helplessness in horses? Journal of Applied Animal Welfare Science, 11:3, s. 249-266.

McGreevy, P.D. & McLean, A.N. 2009. Punishment in horse-training and the concept of ethical equitation. Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research 4, s. 193-197.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post187

Förutsäga hästens motivation

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, November 12, 2012 08:20:31

Både vid hästforskning och hästträning skulle det vara praktiskt att kunna förutsäga motivationen och inlärningsförmågan hos en viss häst för en specifik uppgift. Tjeckiska forskare har försökt hitta ett sätt att göra det genom att leta efter egenskaper som hänger ihop med om hästarna klarar en uppgift eller inte.

De testade 53 hästar som till vardags antingen användes för promenadridning eller lätta klasser i hoppning eller fälttävlan. Hästarna tränades att gå fram till en hink med foder och uppgiften gjordes sedan svårare genom att hästarna behövde gå 25 meter och runda ett staket för att komma till hinken.

De samlade in information om hästarnas ålder, kön och hur ägaren uppfattade hästens personlighet. Ägaren fick beskriva hästens dominans, hur beroende den var av andra hästar och av människor och sen fick ägaren uppskatta hästens inlärningsförmåga.

Forskarna presenterade sitt resultat på ISES-konferensen (International Society of Equitation Science) i Skottland i somras. De ville dels kunna underlätta den här typen av beteendeforskning genom att kunna förutse vilka hästar som kommer att genomföra en uppgift men de poängterar även att kunskapen om hästens motivation för olika saker är värdefull ur ett välfärdsperspektiv.

Mindre än hälften av hästarna (24 st) genomförde testet som det var tänkt. Av de som "misslyckades" var det flera som inte ens genomförde den första träningen och några som tappade motivationen under processen. Det enda i försöket som hade samband med hästens resultat i testet var hur ägaren uppfattade sin hästs inlärningsförmåga. 55 procent av de hästar som enligt ägaren hade hög inlärningsförmåga klarade uppgiften men bara 16 procent av de som hade beskrivits som "medel".

Forskarna säger i sin slutsats att bara en person med en lång relation till hästen kunde förutse hur den skulle reagera under testet. Det är intressant ur forskningssynpunkt eftersom många test av det här slaget missar just detta att olika hästar är väldigt olika motiverade för en viss uppgift. För att förklara det enkelt så är det lätt att bevisa att en Shetlandsponny är smartare än ett varmblod om man använder sig av foder i uppgiften. Det man egentligen mäter är förmodligen hur motiverad individen är att komma åt fodret och det gäller att vara medveten om det om man ska göra jämförelser mellan olika hästar.

Djupare läsning:

Pokorná, M. & Bartošová, J. 2012. Can the horses with low motivation to cooperate during cognitive testing be detected? Proceedings of the 8th International Equitation Science Conference, Edinburgh, s. 151.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post176

Träning kan minska insulinresistens

Träning & tävlingPosted by Sara Mon, October 22, 2012 07:33:50

För att glukos som cirkulerar i blodet ska kunna tas upp i cellerna behövs insulin. Om cellerna behöver mer och mer insulin för att reagera har hästen, eller människan, utvecklat insulinresistens - cellerna har alltså blivit mer eller mindre resistenta mot insulin.

Tillståndet kopplas samman med bland annat fång och kan orsakas av exempelvis höga kraftfodergivor, men det går att göra något åt. En översyn av foderstaten för att minimera socker och stärkelse och sträva efter normalvikt hos hästen är första steget. Mindre socker och stärkelse gör att mindre insulin behövs och systemet kan så sakteliga få återställa sig.

Även motion kan hjälpa till för att återfå cellernas känslighet för insulin - inte bara för det hjälper till med viktkontrollen. Träning i sig ökar insulinkänsligheten, något som flera studier tittat på. Svårigheten är att det finns många variabler att ta hänsyn till när studier ska jämföras med varandra; hästarnas hälsostatus vid försökets början, träningsupplägget, foderstaterna och hur insulinnivåerna mättes.

I en studie såg forskarna en klar effekt redan efter sju dagars träning. Hästarna fick springa på löpband 45 minuter om dagen vid 55 procent av sin maximala syreupptagningsförmåga och effekten fanns kvar även efter fem dagars vila. I en annan studie fick forskarna fina samband mellan insulinkänslighet och träningsintensitet - i vissa fall ökade insulinkänsligheten tolvdubbelt!

Ytterligare en studie använde tolv otränade ston där hälften fick trava i round pen 30 minuter per dag i sju dagar med en hjärtfrekvens på maximalt 140 slag per minut. Insulinkänsligheten förbättrades och den positiva effekten försvann inte förrän nio dagar efter sista motionspasset. Stona hade ännu inte hunnit minska sin kroppsvikt eftersom studien var så kort så effekten tros enbart bero på träningen i sig.

Det finns andra studier där man inte sett någon effekt av träning, bland annat där kraftfodergivorna varit mycket höga. Det finns fortfarande massor att forska vidare om på området men för det som har en häst i riskzonen eller med konstaterad insulinresistens kan rådet vara att se till att den får regelbunden motion, även om det inte resulterar i att den går ner i vikt. Studien som påvisade effekt av 30 minuters trav i round pen visar att även lite träning kan göra nytta.

Det stora problemet är de hästar som drabbats av fång och därför inte kan motioneras för att minska insulinresistensen. Där är man hänvisad till ändringar i foderstaten så länge hästen är ordinerad vila. Det skulle vara intressant att studera hur simning eller träning på rullmatta under vatten skulle fungera för i de lindrigare fallen för att kunna motionera hästen men avlasta hovarna.

Djupare läsning:

Lindbäck, M. 2009. Equine Metabolic Syndrome. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete.

Treiber, K.H. 2006. Glucose disposal and insulin sensitivity at rest and during exercise in trained horses adapted to different dietary energy sources and in association with laminitis in ponies. Virginia Polytechnic Institute and State University, Department of Animal and Poultry Sciences.

Tidigare inlägg om insulin.

Tidigare inlägg om EMS.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post173
« PreviousNext »