Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Fullblodsgener

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Thu, December 27, 2012 08:48:36

Det engelska fullblodet har influerat många raser och har en spännande historia. Stamboken har gamla anor och hingstlinjerna är väl dokumenterade ända från de mytomspunna grundarhingstarna Godolphin Arabian, Darley Arabian och Byerley Turk. I stamboken finns det uppgifter ända sedan sextonhundratalet och då nämns 74 ursprungsston. Stoet ansågs inte viktigt i början och därför saknas många uppgifter om moderstonas ursprung. Hingstarna kom från orienten och det har ofta spekulerats i om även stolinjerna i huvudsak var orientaliska.

Forskare från Storbritannien, Irland och Australien har undersökt saken genom att analysera DNA från både fullblod och andra raser. De konstaterade att fullblodsston längre tillbaka hade närmare släktskap med connemara och irish draught än med arabhästen och de hade även avlägset släktskap med exmoorponny. Omkring 61 procent av anlagen hos fullblodsston kommer enligt forskarnas beräkningar från inhemska raser på de brittiska öarna, bara 8 procent från arabhästar och 31 procent från övriga orientaliska raser. Forskarna tar upp 2009 års vinnare av Kentucky Derby, Mine That Bird, som exempel. Där börjar stolinjen med Piping Peg's Dam som härstammar direkt från inhemska brittiska hästar.

Samma forskarlag upptäckte även ett betydande antal fel i de tidiga stamtavlorna, hästarna i stolinjerna var visserligen besläktade men inte nödvändigtvis på mödernesidan.

I andra DNA-studier på fullblod har det gjorts spännande detektivarbete genom att undersöka sanningshalten i två av fullblodsvärdens myter. En av dem gäller en av de mest framgångsrika fullbloden genom tiderna, Eclipse, som fick över 350 avkommor och finns med i stamtavlan hos 95 procent av alla fullblod i dag. När han dog 1789 obducerades han, tanken var att försöka förstå varför han var så snabb. Hans skelettet finns än i dag på Royal Veterinary College. En historia säger att skelettet under en period använts i undervisningen och då blandats upp med skelettdelar från andra hästar.

Genom DNA-teknik kunde forskarna slå hål på ryktet - benen kommer verkligen från Eclipse, på köpet konstaterade de att även i hans stamtavla verkar det ha smugit sig in några fel.

Den andra myten gäller hingsten Bend Or som vann Epsom Derby 1890. Han vann med bara en noslängd över Robert the Devil vars ägare lämnade in en protest där han hävdade att Bend Or som unghäst blivit utbytt mot en annan häst vid namn Tadcaster, båda fuxar med samma pappa. Ett vittne sa att hästarna hade blandats ihop som åringar när de transporterades från uppfödaren till tränaren. Protesten avslogs och Bend Or fick med tiden många framgångsrika avkommor. Efter hans död förvarades skelettet på National History Museum.

Forskarna konstaterar att det skelett som sägs komma från Bend Or i själva verket är från Tadcaster. Det var alltså han som vann Epsom Derby 1880!

Djupare läsning:

Bower, M.A., Campana, M.G., Whitten, M., Edwards, C.J., Jones, H., Barret, E., Cassidy, R., Nisbet, R.E.R., Hill, E.W., Howe, C.J. & Binns, M. 2011. The cosmopolitan maternal heritage of the Thoroughbred racehorse breed shows a significant contribution from British and Irish native mares. Biology Letters, vol. 7, nr. 2, s. 316-320.

Bower, M.A., Whitten, M., Nisbet, R.E.R., Spencer, M., Dominy, K.M., Murphy, A.M., Cassidy, R., Barret, E., Hill, E.W. & Binns, M. 2012. Thoroughbred racehorse mitochondrial DNA demonstrates closer than expected links between maternal genetic history and pedigree records. Journal of Animal Breeding and Genetics. doi:10.1111/j.1439-0388.2012.01018.x

Bower, M.A., Campana, M.G., Nisbet, R.E.R., Weller, R., Whitten, M., Edwards, C.J., Stock, F., Barrett, E., O'Connell, T.C., Hill, E.W., Wilson, A.M., Howe, C.J., Barker, G. & Binns, M. 2012. Truth in the bones: resolving the identity of the founding elite thoroughbred racehorses. Archaeometry. doi: 10.1111/j.1475-4754.2012.00666.x

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post182

Fukt i hovväggen

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, November 26, 2012 06:10:58

Ett forskarlag från Australien undersökte nyligen hur miljön hästen lever i påverkar fuktinnehållet i hovväggen. Forskningen gjordes vid avdelningen för forskning om vildlevande hästar (The Australian Brumby Research Unit) vid universitetet i Queensland och i den första studien samlade de in prover från hovväggen på 40 vildlevande hästar i Australien och Nya Zeeland. Hästarna som bidrog med hovprover hade avlivats som en del i det försök att kontrollera antalet vilda hästar som bedrivs i de båda länderna.

Forskarna delade upp hovproverna beroende på vilken miljö hästarna levt i; öken, våta områden med mycket sankmark eller områden med både torra och våta ytor. De mätte fuktinnehållet i proverna och resultaten blev nästan identiska. Genomsnittet var 29,5 procent fukt i hovväggen i hos hästar från alla tre områden och slutsatsen var att den yttre miljöns fuktinnehåll inte påverkar hovväggens fuktinnehåll nämnvärt om ens något alls.

Som en fortsättning på studien användes sex Quarterhästar för att undersöka om fuktinnehållet i hovväggen påverkas av att hovarna får vara i vatten. Hästarna fick gummiboots på framhovarna med vatten i den ena och den andra som kontroll och fick sedan stå med bootsen på i två timmar. Direkt efter verkades hovarna och det som verkats bort analyserades för att ta reda på fuktinnehållet.

Inte heller här fanns någon skillnad i fuktinnehållet i hovväggen beroende på om den varit i blöt eller ej så resultatet stöder det som forskarna fick fram från studien på vilda hästars hovar. Däremot var fuktinnehållet i sulan högre när hoven stått i blöt. Forskarna skriver att eftersom en fuktigare sula blir mjuk så finns det en risk att regelbunden blötläggning gör den mer känslig och ökar risken för exempelvis hovbölder.

Djupare läsning:

Hampson, B.A., de Laat, M.A., Mills, P.C. & Pollitt, C.C. 2012. Effect of environmental conditions on degree of hoof wall hydration in horses. American Journal of Veterinary Research, vol. 73, nr. 3, s. 435-438.

The Australian Brumby Research Unit.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post178

Övningar mot ryggont

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, September 10, 2012 10:31:32

Ryggproblem är alltför vanligt hos hästar, i vissa undersökningar har så mycket som 40 procent av alla dressyrhästar ont i ryggen! Forskare håller på att undersöka om ändringar av deras träningsprogram kan hjälpa till att förhindra att ryggproblemen uppkommer och kanske göra rehabilitering av redan drabbade hästar effektivare.

Det finns ett samband mellan de muskler som stabiliserar ryggraden och ryggont, både hos hästar och människor. Muskeln multifidus kan vara onormalt liten hos den som har ont i ryggen och tvärsnittsarean ökar inte trots att ryggproblemen minskar. Multifidus fäster på kotorna i ryggen och dess unika struktur gör den mycket stark trots att den är liten. I studier har man kunnat visa att övningar som ökar tvärsnittsarean på multifidus minskar förekomsten av ryggproblem hos människor och forskarna hoppas att samma sak gäller för hästar.

I en amerikansk studie har forskarna lyckats öka tvärsnittsarean på multifidus hos hästar genom vissa övningar. Hästarna fick böja ryggraden tre gånger, sträcka den en gång och böja den åt varje sida tre gånger, allt gjordes fem gånger om dagen, fem dagar i veckan i tre månader. Under den tiden reds inte hästarna något och tränades heller inte på något annat vis.

Tvärsnittsarean ökade vid alla sex mätpunkterna (mellan kota T10 och L5) hos hästarna i studien och asymmetrier mellan höger och vänster sida minskade.

Ett brittisk forskarlag har gjort en liknande studie men då på galopphästar i träning. Där såg de att samma typ av övningar ökade tvärsnittsarean av multifidus på bara sex veckor hos hästar som samtidigt tränades för löp. Hos den grupp hästar som inte fick de extra ryggövningarna hände inget med muskeln under samma tid. Ryttaren som red hästarna tyckte att de som fick göra ryggövningarna kändes mjukare att rida.

Däremot går det inte att säga säkert att den uppträning av multifidus som forskarna åstadkommit verkligen förhindrar ryggproblem eller hjälper till med rehabilitering hos hästar som redan har ont i ryggen men resultaten ser lovande ut. Mer forskning behövs för att det eventuellt ska kunna användas framgångsrikt och effektivt och sådana resultat får vi med största sannolikhet se de närmsta åren.

Djupare läsning:

Stubbs, N.C., Kaiser, L.J., Hauptman, J. & Clayton, H.M. 2011. Dynamic mobilisation exercises increase cross sectional area of musculus multifidus. Equine Veterinary Journal, vol. 43, s. 522–529.

Tabor, G.F., Johansson, C. & Randle, H. 2012. The effect of dynamic mobilisation exercises on the multifidus muscle in thoroughbred racehorses. Proceedings of the 8th International Equitation Science Conference, Edinburgh, s. 64.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post167

Foderstrupen

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, September 03, 2012 18:04:18

När hästen tuggar blandas fodret med saliv och går då lättare att svälja ner. När hästen sväljer öppnas foderstrupen vi svalget och en våg av muskelsammandragningar gör att fodret passerar genom foderstrupen till magsäcken. Första delen av sväljningen är frivillig men när fodret väl når svalget sker resten reflexmässigt. Mellan 20 och 30 muskler är involverade och när processen väl börjat kan den inte avbrytas.

Eftersom fodret förs till magsäcken med hjälp av muskelsammandragningar och inte enbart genom gravitation så kan hästen beta och svälja utan att behöva lyfta på huvudet. Musklerna runt foderstrupen består av ett inre lager med runtgående muskler och ett yttre lager med längsgående. Foderstrupen ligger ytligt under huden och en omgång med foder som sväljs ner syns från utsidan när den passerar. Själva foderstrupen påminner om en cykelslang utan luft i, när den är tom är den alltså inte utspänd.

Eftersom hästen producerar stora mängder saliv när den tuggar så syns det tydligt om det blir stopp i foderstrupen. Det kan komma foderblandad saliv ur näsborrarna tillsammans med andra symtom som hosta, kolik, kväljningar med mera. Orsaken är ofta foder som satt sig fast, exempelvis stora bitar av äpple eller morot, betfor som inte svällt tillräckligt före utfodring eller torrt kraftfoder som ätits för fort.

Djupare läsning:

Tidigare inlägg om saliv.

Tidigare inlägg om magsäcken.

Feige, K., Schwarzwald, C., Fürst, A. & Kaser-Hotz, B. 2000. Esophageal obstruction in horses: a retrospective study of 43 cases. Can Vet J, vol. 41, s. 207-210.

Film från endoskopi.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post166

Urstoet

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, June 11, 2012 07:18:21

Forskare från bland annat Italien har lyckats spåra hästarnas urmoder genom att undersöka mitokondrie-DNA. De uppskattar att denna "Equine Eve" (häst-Eva) levde för ungefär 140 000 år sedan. Det finns inga fossiler eller annat som kan verifiera deras forskning men de har undersökt och gjort beräkningar baserat på mitokondrie-DNA från 83 hästar från hela världen.

De kunde urskilja 18 olika grupper vilket indikerar att dagens hästar härstammar från flera olika linjer och att hästen domesticerades på flera platser. Forskarna gissar att människan började ha hästen som husdjur på 17 olika platser, främst i Eurasien. Den artonde gruppen är Przewalskis häst som aldrig varit tamhäst.

Forskarna hoppas att deras fynd i framtiden ska kunna användas för att hitta värdefulla gener som är kopplade till prestation i mitokondriernas DNA eftersom mitokondrierna är cellens små kraftverk.

Djupare läsning:

Achilli, A., Olivieri, A., Soares, P., Lancioni, H., Hooshiar Kashani, B., Perego, U.A., Nergadze, S., Carossa, V., Santagostino, M., Capomaccio, S., Felicetti, M., Al-Achkar, W., Penedo, M.C.T., Verini-Supplizi, A. Houshmand, M., Woodward, S.R., Semino, O., Silvestrelli, M., Giulotto, E., Pereira, L., Bandelt, H.J. & Torroni, A. 2012. Mitochondrial genomes from modern horses reveal the major haplogroups that underwent domestication. www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1111637109

Mer information om studien, bland annat en lista med vilka hästraser som ingick.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post154

Effekter av inavel

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, May 14, 2012 10:51:02

Problemet med inavel varierar mellan olika raser - vissa har ganska stora bekymmer. Inavel kan påverka flera egenskaper negativt - det är bland annat vanligt att inavlade populationer får problem med reproduktionen.

I en Holländsk studie där man undersökt sperma från 285 Shetlandsponnyhingstar fanns det flera faktorer som påverkades av hur inavlad hingsten var. Det behövdes bara relativt lite inavel (mer än 0,02) för att motiliteten hos spermierna skulle försämras och antalet normala spermier skulle sjunka. Liknande resultat finns för andra djurslag som exempelvis hundar, lejon och nötkreatur. Det fanns däremot ingen skillnad i antalet levande spermier eller den totala koncentrationen av spermier i ejakulatet hos hingstarna beroende på inavelsgrad.

Hos frieserston har man konstaterat att en del av problemet med att moderkakan inte kommer ut som den ska efter att fölet fötts beror på den relativt höga graden av inavel som rasen brottas med. En finsk studie har visat att fertiliteten - i det här fallet antalet födda föl - minskar med ökad inavel och andra studier har sett att ökad inavel gör att det blir vanligare att dräktigheten avbryts på ett tidigt stadium.

I en polsk studie där man undersökt konikhästar hittade forskarna inget samband mellan exteriör och inavelsgrad. Det var däremot hög ärftlighet på flera av de exteriöra mått som de tittade på i studien - exempelvis mankhöjd och skenbensomfång. Det finns däremot inte så mycket forskning på hur inavel påverkar prestationen.

Djupare läsning:

Van Eldik, P., van der Waaij, E.H., Ducro, B., Kooper, A.W., Stout, T.A.E. & Colenbrander, B. 2006. Possible negative effects of inbreeding on semen quality in Shetland pony stallions. Theriogenology, 65, s. 1159-1170.

Sevinga, M., Vrijenhoek, T., Hesselink, J.W., Barkema, H.W. & Groen, A.F. 2004. Effect of inbreeding on the incidence of retained placenta in Friesian horses. J. Anim. Sci., 82, s. 982-986.

Sairanen, J., Nivola, K., Katila, T., Virtala, A.M. & Ojala, M. 2009. Effects of inbreeding and other genetic components on equine fertility. Animal 3, s. 1662-1672. doi:10.1017/S1751731109990553

Tidigare inlägg om inavel.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post150

Mäta blodsocker snabbt

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, May 07, 2012 11:22:23

Det har på senare tid blivit intressant att mäta blodglukos på allt fler hästar - exempelvis de som misstänks lida av Equine Metabolic Syndrome, EMS. En veterinärstudent har testat en portabel blodglukosmätare som är gjord för att snabbt analysera glukoshalten i blod hos människor.

För att utvärdera om apparaten även kan användas på hästar testades runt 50 hästar på universitetsdjursjukhuset - hästarna var av varierande åldrar och raser. Resultaten jämfördes med en referensmetod och det visade sig att den undersökta blodglukosmätaren fungerade bra för att mäta glukosnivåerna i blodet på hästar.

Fördelar med mätinstrumentet är enligt studien att det är lätt att använda och ta med och bara behöver en liten mängd blod. Resultatet visas inom fyra minuter vilket självklart är en fördel. Förhoppningsvis kan denna och liknande metoder hjälpa veterinärerna i fält att ställa snabba och korrekta diagnoser och behandla hästar som misstänks ha problem med sitt blodsocker på ett säkert och effektivt sätt.

Djupare läsning:

Detlefsen , I. 2011. Mätning av blodglukos hos häst i fält : en utvärdering av HemoCue 201. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för kliniska vetenskaper. Examensarbete 2011:1.

Information om mätinstrumentet.

Tidigare inlägg om EMS.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post149

Saliv

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, February 27, 2012 10:30:49

Hästens saliv har som främsta uppgift att blöta upp fodret och göra så det går lätt att svälja och passerar foderstrupen utan att fastna. Vissa andra arter har enzymer i saliven som börjar bryta ner t ex stärkelse redan vid tuggningen. Det har inte hästen - i naturen lever den på gräs och då behövs inte det.

Hästens saliv har ett neutralt pH och dess innehåll av bikarbonat verkar buffrande. Hästen producerar till skillnad från oss bara saliv när den tuggar - produktionen styrs av att foder stimulerar slemhinnan i munnen. Grovfoder ger upphov till större salivproduktion är vad kraftfoder gör och en normalstor häst producerar någonstans mellan tio och trettio liter saliv per dygn.

När fodret som når magsäcken är väl uppblandat med saliv buffras innehållet i den första delen av magsäcken vilket gör att mikrober kan börja fermentera fodret lite redan där. Buffringen minskar även risken för magsår eftersom hästen producerar magsyra kontinuerligt över dygnet och om den står långa perioder utan foder ökar risken för irritation av slemhinnan inuti magsäcken.

Lågt pH i magsäcken har visat sig hänga ihop med orala beteendestörningar som t ex krubbitning och vissa studier tyder på att krubbitningen gör att hästen producerar mer saliv vilket då skulle hjälpa hästen att buffra maginnehållet.

Salivprover kan användas för att mäta stress hos hästar eftersom hormonet kortisol även utsöndras i saliven. Att ta ett salivprov från en häst är enkelt och innebär mindre stress i sig än att ta ett blodprov vilket är en fördel om det är just stressnivån som ska mätas.

Saliven innehåller även proteinet latherin, som även finns i hästens svett. Latherin minskar ytspänningen - ungefär som exempelvis diskmedel - och gör att det löddrar när hästen tuggar på bettet.

Djupare läsning:

Strzelec, K., Kankofer, M. & Pietrzak, S. 2011. Cortisol concentration in the saliva of horses subjected to different kinds of exercise. Acta Vet. Brno 2011, 80: 101–105; doi:10.2754/avb201180010101

McDonald, R.E., Fleming, R.I., Beeley, J.G., Bovell, D.L., Lu, J.R., Zhao, X., Cooper, A. & Kennedy, M.W. 2009. Latherin: A Surfactant Protein of Horse Sweat and Saliva. PLoS ONE 4(5): e5726. doi:10.1371/journal.pone.0005726

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post139
« PreviousNext »