Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Mer kunskap om asymmetri hos friska hästar

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Tue, February 11, 2014 07:22:57

Forskare på Royal Veterinary College i London har tittat vidare på objektiv bedömning av hälta. För att kunna använda sig av olika instrument för att mäta asymmetrier i hästens rörelsemönster måste man lära sig mer om hur friska hästar rör sig och vad som påverkar rörelserna. Mätinstrumenten är betydligt känsligare än det mänskliga ögat och kan därför upptäcka mycket små asymmetrier och det gäller då att veta vad som är normalt och inte.

Forskarna använde sig av 30 irländska sporthästar från The King's Troop Royal Horse Artillery som undersöktes innan de skulle skos. Hästarna var mellan 4 och 21 år. Forskarna gjorde asymmetrimätningar i trav i fyra olika stadier; med gamla skorna på, när skorna tagits av, efter verkning och nyskodda. De mätte symmetrin i hästarnas rörelser med hjälp av sensorer som satt på nacken och korset. Viktigt att veta är att hästarna hade ovanligt korta skoperioder, mellan två och tre veckor, och skillnaderna mellan strax innan och strax efter skoning borde därför vara mindre än vid en normal skoperiod för en svensk ridhäst. En av forskarna, Thilo Pfau, har också berättat att undersökningar med längre skoperiod står högt upp på deras ”att göra”-lista.

Studien presenterades på en internationell konferens om fång och hovsjukdomar som hölls i Florida i november. De första resultaten visade att det inte fanns några signifikanta skillnader i rörelsemönstret som berodde på de olika faserna i skoningen. Men när de analyserade resultaten lite mer i detalj kunde de se skillnader mellan före och efter verkning, hästarna rörde sig något mer asymmetriskt efter verkning än före.

Resultaten har ingen direkt praktisk betydelse ännu men visar att det är viktigt att mäta varje hästs rörelsemönster förutsättningslöst när den här typen av känslig utrustning används. Det är många faktorer som påverkar rörelsemönstret och det är inte nödvändigtvis alltid det vi kallar hälta som orsakar asymmetrin.

Djupare läsning:

Davidson, J., Daly, K., Bould, A., Housby, N., Weller, R. & Pfau, T. 2013. The immediate effect of shoeing on movement symmetry in the trotting horse. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 33, s. 881.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post237

Vitala tecken - puls, andning och kroppstemperatur

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, January 20, 2014 09:38:37

Det är viktigt att veta om sin hästs normalvärden när det gäller kroppstemperatur, puls och andning – de vitala tecknen. Antingen har du redan full koll och tycker det är tjatigt, eller så behöver du lite repetition. Här kommer en snabbgenomgång.

Kroppstemperatur

Kroppens temperatur ger en vink om hur hästen mår, om den har feber eller inte. När hästen har lärt sig att bli tempad så är det lätt och går snabbt. För att göra det smidigare kan man använda lite vaselin eller matolja på termometern så glider den lätt. Tänk på att det spelar roll hur långt in i ändtarmsöppningen du håller termometern för hur varmt den visar. Försök göra lika från gång till gång.

Hästar har ganska lika kroppstemperatur som vi människor. Någonstans kring 37,0-38,5 grader. Men det varierar mellan olika individer så ta tempen på hästen flera gånger när den är frisk för att få ett hum om var just den hästens normaltemp ligger. En häst som normalt har 37,5 men en morgon ligger på 38,5 bör observeras lite extra. Medan hagkompisen kanske alltid ligger på 38,5 utan att för den skull vara sjuk.

Föl har något högre kroppstemperatur än vuxna hästar. När det gäller dem så ska man även vara uppmärksam på för låg kroppstemperatur. Går den under 37 grader så kan det vara läge att ringa och rådfråga veterinären.

Så fort hästen ansträngs stiger kroppstemperaturen. Det tar sedan ett tag innan tempen går ner igen efter arbete.

Puls

Pulsen kan kännas på flera ställen på hästens kropp men det kräver lite träning. Ett av de ställen som funkar är vid ganaschkanten där en större artär passerar. Det går även att känna mellan griffelben och skenben på bakbenet eller på baksidan av kotan på frambenet.

Tänk på att hästar har en låg vilopuls så det kan dröja lite innan du känner ett slag. En normal vilopuls ligger någonstans kring 25-40 slag per minut. Det kan vara enklast att ta pulsen under 15 sekunder och multiplicera resultatet med fyra. Särskilt om det är en häst som har svårt att stå blickstilla en hel minut.

När hästen anstränger sig kan pulsen gå upp till över 200 slag per minut och så fort hästen blir lite stressad eller uppspelt, kanske av att den förväntar sig foder eller vill gå ut i hagen, så stiger pulsen. Men om hästen är avslappnad och helt plötsligt har en vilopuls på 60 slag per minut så är det en signal om att något är fel. Nyfödda föl har högre puls, upp till 100 slag per minut. Allt eftersom fölet blir äldre sjunker pulsen och närmar sig den hos en vuxen häst.

Om man är osäker på att känna pulsen så är det smart att investera i ett stetoskop. Då lyssnar man istället på hjärtljuden vilket ofta är lättare. Lyssna på vänster sida av bröstkorgen, strax bakom armbågen. Varje dubbelslag räknas som ett hjärtslag. Enklare stetoskop går att köpa för någon hundralapp eller två.

Pulsen kan även variera i styrka, inte bara i frekvens. Det gäller alltså att veta vad som menas när någon säger ”den har ökad puls”. Är det snabbare hjärtslag personen menar eller bultar det extra kraftigt i till exempel en hov? Kraftig puls kan vara ett tecken på till exempel fång eller en hovböld hos hästen. Det är samma fenomen som om vi får en sticka i fingret och det blir ömt och bultar.

Andning

Även andningen kan mätas med stetoskop. Annars får man titta på bröstkorgen eller känna framför näsborrarna. Hästen andas långsamt i vila, nånstans runt 8-12 andetag per minut. Även här har föl högre frekvens. De kan ta ett andetag i sekunden eller till och med ännu mer.

Det är också bra att lägga märke till hur hästen andas normalt. Då går det att upptäcka om den plötsligt andas mer ytligt eller få anstränga sig mer för att ta ett andetag. Med stetoskopet går det också att lyssna på hur det låter när luften passerar genom luftstrupen.

Den här typen av snabb hälsokoll kan självklart inte ersätta veterinärens undersökning men det är ett bra sätt att upptäcka om hästen håller på att bli sjuk eller för att hjälpa veterinären göra en bedömning av hur allvarligt det är. I större stall är det alltid bra att ha varje hästs normalvärden uppskrivna så att även en person som normalt inte sköter om en viss häst kan ha koll om det skulle behövas.

Andra tecken som kan vara bra att titta på om du misstänker att din häst inte mår bra är:

Uttorkning – nyp i skinnet på halsen och se hur fort det slätas ut efter att du släppt. Normalt ska det ske på någon sekund. Tar det längre tid tyder det på att hästen är uttorkad.

Slemhinnorna – titta i ögonlock, tandkött och inuti näsborrarna. Det ska vara fuktigt och ljust rosa. Onormalt är väldigt ljust, klarrött, grått, blåaktigt eller gult.

Kappillär återfyllnad – Tryck tummen hårt två sekunder mot hästens tandkött under överläppen. När du tar bort den blir det ett vitt märke. Normalt ska det återgå till sin vanliga rosa färg inom 1-2 sekunder. Tar det längre tid kan det tyda på chock, cirkulationsproblem eller uttorkning.

Djupare läsning:

En genomgång från Animal Health Trust.

Informationsblad med normalvärden.

Tidigare inlägg om andningen.

Tidigare inlägg om blodet och hjärtat.





  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post234

Silvergenen

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, November 18, 2013 20:42:56

På Sveriges Lantbruksuniversitet har forskare visat att silverfärg beror på en mutation i genen PMEL17. Samma gen är också muterad hos hästar med ögonsjukdomen MCOA (Multiple Congenital Ocular Anomalies) vilket är dåliga nyheter för den som vill avla på silverfärgade hästar.

MCOA och silverfärg hänger alltså ihop och en häst som har anlaget i dubbel uppsättning får ögonproblem. Forskarna råder uppfödare att helt enkelt inte para två hästar som är bärare. Silveranlaget påverkar bara brun och svart färg så om exempelvis en fux bär på anlaget märks det inte. Det finns gentester för att ta reda på om en häst bär på silvergenen eller inte.

I ett test för att mäta hästens reaktioner på något skrämmande visade sig silverfärgade också sticka ut från mängden. Forskare från Sverige och Norge testade 27 islandshästar som utsattes för en plastpåse som plötsligt rörde sig medan hästarna åt. Hästarna med silverfärg var mer tveksamma till att gå fram till testsituationen till att börja med men sedan såg forskarna inga skillnader i reaktionerna. De ser en möjlig förklaring i just kopplingen till en ögonsjukdom och försämrad syn.

Det visade sig även att avkommor vars fadershingst hade ett BLUP-index över 100 för ”spirit” reagerade kraftigare på plstpåsen.

Djupare läsning:

Andersson, L.S. 2012. Equine trait mapping. Sveriges lantbruksuniversitet, Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 2012:65.

Brunberg, E., Gille, S., Mikko, S., Lindgren, G. & Keeling, L.J. 2013. Icelandic horses with the Silver coat colour show altered behaviour in a fear reaction test. Applied Animal Behaviour Science, vol. 146, nr. 1-4, s. 72-78.

Sild, E., Värv, S. & Viinalass, H. 2012. The occurrence of silver dilution in hhorse coat colours. Veterinarija Ir Zootechnika, T. 60 (82).



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post228

Fartgenen

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Sun, November 03, 2013 20:23:30

Forskningen har visat att skillnader i MSTN-genen påverkar om ett fullblod har störst förutsättningar att bli en framgångsrik sprinter eller stayer, se länk nedan. Hästar med kombinationen C/C går bättre på kort distans och T/T på lång, C/T ligger mitt emellan. Nu har forskarna även hittat ett samband mellan de olika genvarianterna och några andra löpegenskaper.

Bland annat hade C/C-hästarna i genomsnitt 0,31 m/s högre maxhastighet än T/T och de orkade hålla maxhastigheten drygt två sekunder längre. Forskarna mätte även hur långt hästarna hann under sex sekunder före och sex sekunder efter uppmätt maxhastighet och på den tiden visade sig C/C galoppera nästan fyra meter längre än T/T. Individer med kombinationen C/T låg i de flesta fall mellan de två ytterligheterna.

C/C ger också mer muskelmassa i förhållande till mankhöjden, åtminstone hos hingstar. Forskarna konstaterar att deras undersökning ytterligare förstärkt intrycket av MSTN som "the speed gene".

Djupare läsning:

Hill, E.W., Fonseca, R.G., McGivney, B.A., Gu, J., MacHugh, D.E. & Katz, L.M. 2012. MSTN genotype (g.66493737C/T) association with speed indices in Thoroughbred racehorses. Journal of Applied Physiology, vol. 112, nr. 1, s. 86-90.ck

Tidigare inlägg om fartgenen.

McGivney, B.A., Browne, J.A., Fonseca, R.G., Katz, L.M., MacHugh, D.E., Whiston, R. & Hil,l E.W. 2012. MSTN genotypes in Thoroughbred horses influence skeletal muscle gene expression and racetrack performance. Animal Genetics, doi: 10.1111/j.1365-2052.2012.02329.x.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post226

Virvel i pannan

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Tue, April 02, 2013 09:49:10

Förutom att virvlar i pannan används för att göra en signalementsbeskrivning av hästen så sägs de i skrönor vara en indikation på hästens temperament. Hästar med två virvlar ska enligt vissa vara nerviga eller till och med lite knäppa. Det finns faktiskt en hel del forskning om virvlar, både hos hästar och kor.

I en studie tittade forskarna på kvigor som fick gå i en labyrint. De som hade sin virvel högt i pannan var snabbast och de som hade den medelhögt var långsammast. Men det skilde bara tio sekunder.

En annan studie koncentrerade sig på tjurar, främst av rasen Angus. Om centrum på virveln var rund hade tjurarna i genomsnitt högre andel normala spermier. Det fanns även andra skillnader och dessa forskare är rakt på sak när de skriver att utseendet på virveln i pannan kan vara användbart för tidiga beslut om avlivning. En annan studie har inte sett någon skillnad i spermakvalitet eller -mängd beroende på virveln tjurar av rasen Holstein.

Irländska forskare studerade 219 ridhästar för att se om deras oliksidighet kunde ha något samband med deras virvlar i pannan. De såg att 114 av hästarna hade virvlar moturs, 84 medurs och 23 hade virvlar där håren snarast låg rakt ut från mitten. De hästar som var "högerhänta" hade oftare virveln medurs och de "vänsterhänta" hade oftare moturs. Forskarna går långt i sin slutsats och skriver att resultaten kan förse tränare med ett användbart verktyg för att exempelvis utforma individuella träningsprogram för unghästar.

Även polska forskare har tittat på virvlar med de valde att jämföra hjärtfrekvens och beteende hos de hästar de studerade. De hittade inga tydliga skillnader.

Brittiska forskare har i en liten studie konstaterat att hästar med medurs virvel tog flera steg under de timmar som de observerades och det var vanligare att de var "vänsterhänta". De jämförde även prestationen hos fullblodsgaloppörer med utseende på deras virvlar men kunde då inte hitta något samband.

Sammanfattningsvis så kanske inte virvelns utseende eller placering har så stor betydelse för hästens mentalitet eller prestation. Men visst är det roligt med gamla skrönor!

Djupare läsning:

Brouček, J., Uhrinčať, M., Kišac, P. & Hanus, A. 2004. Hair whorl position as a predictor of learning ability and locomotor behavior in cattle? Acta Vet Brno, vol. 73, s. 455-459.

Murphy, J. & Arkins, S. 2008. Facial hair whorls (trichoglyphs) and the incidence of motor laterality in the horse. Behavioural processes, vol. 79, nr. 1, s. 7-12.

Górecka, A., Golonka, M., Chruszczewski, M. & Jezierski, T. 2007. A note on behaviour and heart rate in horses differing in facial hair whorl. Applied Animal Behaviour Science, vol. 105, nr. 1-3, s. 244-248.

  • Comments(1)//forskning.equinfo.se/#post196

Skillnader i proteinnivåer mellan embryon av olika kön

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, March 18, 2013 05:38:19

Hos många däggdjur är inte hälften av de nyfödda hanar och hälften honor - så även hos hästar. Det är inte ovanligt att andelen av varje kön förändras beroende på om det är ett bra år med god tillgång på föda eller ej. I goda tider är chansen större att det blir ett hingstföl. En sund och livskraftig hingst kommer att sprida sina föräldrars gener vidare på ett bra sätt. Är det däremot dåliga tider, så ett hingstföl riskerar att bli svagt och inte få reproducera sig som vuxen, är det bättre om fölet är ett sto eftersom ston i stort sett alltid får avkomma.

Men hur ser mekanismer bakom ut? En grupp österrikiska forskare har studerat embryon för att se om de kan hitta några skillnader mellan könen under tiden före det att embryot fastnar i livmodern. Hos ston är det vanligt med avbrutna dräktigheter på ett tidigt stadium och det verkar som om honliga embryon löper större risk att spontant aborteras.

Forskarna såg att mellan åtta och tolv dagar efter befruktningen fanns det skillnader relaterade till proteinet insulin-like growth factor-1, IGF1, mellan hanliga och honliga embryon. IGF1 påverkar tillväxt och programmerad celldöd och när embryon från kor behandlas med proteinet ökar deras livskraft. Honliga embryon hade högre halter av IGF1 under perioden än vad hanliga hade.

Hanliga embryon klarar höga blodsockernivåer bättre än honliga och forskarna spekulerar därför att de högre koncentrationerna av IGF1 skulle kunna vara ett sätt för det ofödda stoet att öka sina chanser till överlevnad under förhållanden som annars hade gynnat ett hingstföl.

Djupare läsning:

Beckelmann, J., Budik, S., Helmreich, M., Palm, F., Walter, I. & Aurich, C. 2013. Sex-dependent insulin like growth factor-1 expression in preattachment equine embryos. Theriogenology, vol. 79, nr. 1, s. 193-199.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post194

Tunntarmen

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, February 18, 2013 10:54:44

Hos en vuxen häst på 500 kg är tunntarmen runt 20 meter lång och utgör ca 30 procent av den totala volymen på hela fodersmältingskanalen. När fölet är bara fyra veckor gammalt har redan tunntarmen nått sin fulla längd, grovtarmen däremot fortsätter att växa länge. Det unga fölet förlitar sig nästan helt på tunntarmen för näringsupptag och kan egentligen inte kallas grovtarmsjäsare. Allt eftersom fölet äter mer gräs utvecklas grovtarmen och får en allt viktigare roll för näringsförsörjningen. Det är samma sak hos kalvar fast där är det våmmen som inte utvecklas förrän kalven börjar äta annat än mjölk.

Fodret passerar tunntarmen ganska fort, ofta omkring 30 cm per minut, även om det varierar lite. Om hästen stått utan foder en period så går det fortare än om det har tillgång till något att äta dygnet runt. Trots att fodret inte stannar i tunntarmen särskilt länge så hinner många näringsämnen tas upp där.

Första delen av tunntarmen kallas tovfingertarmen eller duodenum. Där blandas det som kommer från magsäcken med galla och bukspott för att buffra det låga pH som finns i magsäcken och för att tillföra ämnen som hjälper till att bryta ner fodret. Eftersom hästen i naturen är gjord för att äta dygnet runt med bara korta uppehåll så har den inte behövt någon gallblåsa att lagra gallan i utan den tillförs kontinuerligt.

Lättsmälta kolhydrater bryts ner till sockerarter och tas upp i tunntarmen. Dit hör bland annat stärkelse som finns i t ex havre, korn och majs. Stärkelsen bryts ner av ett enzym som heter amylas som finns i bukspottet. Hästen har ganska låg koncentration av amylas i sitt bukspott, bara runt en tjugondel av vad grisen har, och kan därför inte bryta ner så mycket stärkelse i taget. Stärkelse som inte hinner brytas ner i tunntarmen hamnar i grovtarmen där det kan störa miljön och orsaka allt från diarré till fång. Enkla sockerarter är hästen däremot bättre på att bryta ner vilket är ganska logiskt eftersom hästar i naturen nästan inte får i sig någon stärkelse alls men däremot enkla sockerarter från gräset.

Protein börjar brytas ner redan i magsäcken men nedbrytningen fortsätter i tunntarmen med hjälp av enzymer som utsöndras från tarmväggen. De aminosyror som frigörs tas upp i blodet och används för att bygga upp nya proteiner som hästen behöver. Proteinet kan vara hårt bundet till andra strukturer vilket gör det svårt att komma åt för enzymerna. Proteininnehållet i foder anges dels i råprotein och dels i smältbart råprotein, d v s den del av råproteinet som hästen kan ta upp.

Det mesta av fettet som finns i foderstaten tas upp i tunntarmen. Gallan finfördelar fettet så att enzym från bukspottet kan sönderdela det till fettsyror och glycerol. Hästar är ganska bra på att tillgodogöra sig fett i foderstaten men om det kommer stora mängder på en gång hinner inte gallan med att finfördela det och överskottet kommer då vidare till grovtarmen.

I tunntarmen tas också många mineraler upp. Dit hör kalcium, magnesium och mikromineralerna. Även fosfor tas upp en del här men huvuddelen tas upp i grovtarmen. Vitaminerna tas upp i tunntarmen förutom de B-vitaminer som produceras i grovtarmen och tas upp där.

Djupare läsning:

Mer om hur olika energikällor används i hästen.

Tidigare inlägg om grovtarmen.

Tidigare inlägg om magsäcken.

Film från dissektion av tunntarmen.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post190

Hästens hörsel

Anatomi, fysiologi, avelPosted by Sara Mon, February 04, 2013 05:48:22

Örats rörelser styrs av tio olika muskler som gör att det kan röras 180°. Det gör att hästen kan fånga upp ljud bättre och bestämma var de kommer ifrån. Man har sett att hästar kan bestämma inom 25° vilken riktning ett ljud kommer ifrån och det är betydligt sämre än exempelvis hund och människa som hittar rätt på 1° när. Hästar är mer anpassade till att uppfatta ljud långt bort och kan plocka upp och reagera på nåt som låter på många kilometers håll.

Hästen kan också, bättre än människan, sortera bland ljud som är lika starka för att urskilja vad som är viktigt. De verkar också kunna använda sin kropp för att förstärka ljud genom att ställa sig så att ljudvågorna studsar på bogen. Att lägga öronen bakåt är inte bara ett uttryck för aggression utan även ett sätt att tona ner riktigt höga ljud, ungefär som att hålla för öronen.

Människan hör ljud mellan 20Hz och 20kHz medan hästen hör mellan 55Hz och 33,5kHz. Det betyder att hästen inte hör dova ljud lika bra som människan, exempelvis mullret av en motor eller ljudet från cykeldäck. Däremot kan de uppfatta ljud av hög frekvens bättre än oss och kan alltså reagera på ett ljud fastän vi tycker att det är alldeles tyst. Det finns dock de som menar att hästen kan reagera på riktigt låga frekvenser som till exempel de vibrationer som uppstår före en jordbävning. I det fallet är det inte fråga om att de hör ljudet utan snarare att de känner av vibrationerna i marken.

Precis som hos människor verkar hästens hörsel bli sämre när den blir gammal. Framför allt är det de höga frekvenserna som blir svårare för hästen att uppfatta. Ett sätt att notera om en häst har nedsatt hörsel är om öron inte rör sig särskilt mycket eller ofta hänger. Ett plötsligt ljud, som att klappa i händerna, ska resultera i åtminstone en ryckning i öronen och gärna att hästen vänder på huvudet för att utesluta dövhet. Medfödd dövhet har hos flera djurslag ett samband med färgen och drabbade djur har ofta blå ögon och saknar pigment, åtminstone delvis.

Djupare läsning:

Harland, M.M., Stewart, A.J., Marshall, A.E. & Belknap, E.B. 2006. Diagnosis of deafness in a horse by brainstem auditory evoked potential. Canadian Veterinary Journal, vol. 47, nr. 2, s. 151-154.

Heffner, R.S. & Heffner, H.E. 1983. Hearing in large mammals: Horses (Equus Caballus) and cattle (Bos taurus). Behaviural Neuroscience, vol. 97, nr. 2, s. 299-309.

Heffner, R. Youre horse´s hearing.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post188
Next »