Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Immunoterapi mot sommareksem

SjukdomarPosted by Sara Mon, September 02, 2013 07:15:26

Sommareksem är oftast ingen dödlig sjukdom men mycket plågsam för en drabbad häst och arbetsam för hästägaren. De enda behandlingarna som finns nu är att skydda hästen från insekterna genom insektsmedel, installning eller insektstäcken samt användning exempelvis någon form av antihistamin.

Forskarna hoppas i framtiden kunna använda sig av immunoterapi. Vid immunoterapi behandlas hästen med medicin baserad på just de insekter som hästen reagerar på. Det är inte själva bettet som kliar utan allergenet, ett protein från insekten. Tanken är att om hästen utsätts för upprepade små doser av allergenet genom medicinering så minskar allergireaktionerna.

Forskarna har redan i försök lyckats behandla eksemhästar genom immunoterapi med protein från svidknott. Problemet är att för att få ihop tillräckligt med protein för att behandla en häst behövs omkring tiotusen knott. Därför hoppas forskarna nu kunna framställa proteinerna i laboratorier för att behandlingen ska kunna användas i praktiken. Bland annat har de programmerat bakterier att producera de aktuella allergenerna och försöken visar att de framkallar lika stora reaktioner som allergenerna från knott.

De bakterieframställda allergenerna har också använts för att ta fram blodprov för att kunna diagnosticera insektsallergin.

Djupare läsning:

van der Meide, N.M., Roders, N., Sloet van Oldruitenborgh-Oosterbaan, M.M., Schaap, P.J., van Oers, M.M., Leibold, W., Savelkoul, H.F. & Tijhaar, E. 2013. Cloning and expression of candidate allergens from Culicoides obsoletus for diagnosis of insect bite hypersensitivity in horses. Veterinary Immunology and Immunopathology, vol. 153, nr. 3-4, s. 227-239.

Tidigare inlägg om sommareksem.



  • Comments(1)//forskning.equinfo.se/#post217

Afrikansk hästpest

SjukdomarPosted by Sara Tue, August 20, 2013 09:24:54

För några år sedan var det ett stort utbrott av sjukdomen blåtunga i Europa. Den drabbar idisslare och myndigheterna satte in ett omfattande vaccinationsprogram för att få bukt med problemet. Utbrottet är oroande även ur ett hästperspektiv. Blåtunga sprids nämligen på samma sätt som afrikansk hästpest, en mycket allvarlig och fruktad sjukdom. Blåtunga och afrikansk hästpest är släkt och båda sprids med svidknott. Utbrottet av blåtunga är en varningssignal om att samma sak skulle kunna hända med afrikansk hästpest.

I Nederländerna uppskattar forskare att risken för att få in en ny sjukdom, t ex afrikansk hästpest, har halverats med de smittskyddsåtgärder som har vidtagits. Men risken är alltså långt ifrån obefintlig. Förutom att smittan kan komma med hästar som reser utgör importerade åsnor och zebror en stor risk eftersom de kommer från högriskområden.

En häst som insjuknar får bland annat feber, andningsproblem och ödem. Dödligheten är så hög som mellan 50 och 90 procent. Det finns olika former av sjukdomen med varierande prognos. Det finns ingen behandling för en smittad häst men däremot ett vaccin. Sjukdomen finns i huvudsak i södra delarna av Afrika men har tidvis dykt upp i Sydeuropa. Bland annat ställde smittan till problem vid OS i Barcelona 1992.

Djupare läsning:

Afrikansk hästpest. African Horse Sickness Trust.

Afrikansk hästpest. SVA.

Blåtunga. SVA.







  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post215

Magsår försämrar syreupptaget

SjukdomarPosted by Sara Mon, July 22, 2013 20:50:04

Det finns vetenskapliga studier som pekar på att mellan 82 och 93 procent av engelska fullblod i galoppträning har magsår. Forskarna vet däremot inte hur magsår påverkar prestationen. De flesta är nog överens om att det är negativt men det finns få studier på området.

Några amerikanska forskare framkallade magsår hos en grupp fullblod för att kunna testa hur deras prestationsförmåga sedan påverkades. Hästarna fick omväxlande tillgång till foder och fasta i 24-timmars cykler, ett säkert sätt att orsaka magsår. En grupp av hästar behandlades för att motverka magsår och de hade heller inte några magsår när de sedan undersöktes.

Magsåren som forskarna lyckades få fram var lite lindrigare än de som man sett hos hästar i tävling men det kan ändå ge en vink om hur hästarna påverkas. Prestationen testades på rullmatta och det fanns en skillnad i hur länge hästarna orkade springa innan de blev trötta. Dag 56 i försöket tröttnade hästarna med magsår i genomsnitt en minut tidigare än de andra - men de höll samma hastighet och det var stora variationer mellan individer. Syreupptagningsförmågan var signifikant högre hos de friska hästarna än hos de med magsår - och det har stor betydelse i en så fysiskt krävande sport som galopp.

Det var bara ett fåtal hästar i studien så det behövs fler undersökningar för att klarlägga exakt vad magsåren gör. Resultaten pekar ändå på att den som lyckas hålla sina hästar friska och välmående – utan magsår – har mycket att vinna inom sporten.

Djupare läsning:

Nieto, J.E., Snyder, J.R., Vatistas, N.J. & Jones, J.H. 2009. Effect of gastric ulceration on physiologic responses to exercise in horses. American Journal of Veterinary Research, vol. 70, nr. 6, s. 787-795.

Tidigare inlägg om magsår.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post212

Riskfaktorer för PPID/Cushings

SjukdomarPosted by Sara Mon, June 24, 2013 09:22:17

Det finns fortfarande många frågetecken kring sjukdomen PPID (pituitary pars intermedia dysfunction), eller Cushings som den också kallas. I ett samarbete mellan Storbritannien och Australien har forskare försökt fastställa vilka riskfaktorer som ligger bakom och hur vanlig sjukdomen är.

Forskarna misstänker att många hästar aldrig får en diagnos eftersom ägaren tror att viktnedgång, svankrygg och onormalt lång päls hör till åldrandet. Därför skickade de ut enkäter till hästägare i Queensland som fick fylla i uppgifter om de hästar som var 15 år eller äldre. 974 svar kom in och 325 hästar undersöktes av veterinär och fick lämna blodprov.

Omkring en femtedel av hästarna fick diagnosen PPID och det var vanligast bland de äldre individerna. Medelåldern bland hästarna i undersökningen som visade sig ha PPID var 24 år. I många fall hade ägaren vare sig upptäckt sjukdomen eller misstänkt att hästen inte var frisk. Det syntes inga samband mellan PPID och kön, hull eller ras. Däremot ökade risken för varje år över 15 års ålder.

Det var också vanligare att äldre hästar med PPID hade haft problem med fång jämfört med sina friska motsvarigheter. Resultaten visade även en tydlig koppling mellan sjukdomen och att ägarna rapporterat att hästen hade problem med pälsfällningen eller onormalt lång päls.

Djupare läsning:

McGowan, T.W., Pinchbeck, G.P. & McGowan, C.M. 2013. Prevalence, risk factors and clinical signs predictive for equine pituitary pars intermedia dysfunction in aged horses. Equine Veterinary Journal, vol. 45, s. 74–79.

Tidigare inlägg om PPID.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post208

Nitrat- och nitritförgiftning

SjukdomarPosted by Sara Mon, May 13, 2013 04:30:23

Nitrat- eller nitritförgiftning är vanligast under sommaren eftersom det ofta beror på att djuren fått i sig konstgödning, förorenat vatten eller växter med förhöjda halter av nitrat.

Om en häst får i sig stora mängder nitrat kan den få kolik, eller diarré. Nitrit (NO2-) är giftigare än nitrat (NO3-) och dessvärre omvandlar mikroorganismerna i fodersmältningskanalen nitratet till nitrit. Nitrit tas upp i blodet och förstör hemoglobinet i de röda blodkropparna så de inte kan transportera syre. Vid en nitritförgifting kan hästen få svårt att andas, få förhöjd puls, bli vinglig eller darra och även dö. Blodet hos ett nitritförgiftat djur beskrivs som chokladbrunt snarare än rött. Det har även rapporterats om aborterade foster till följd av nitritförgiftning.

Idisslare är mycket känsligare än vad hästar är eftersom nitrat omvandlas till nitrit väldigt effektivt i våmmen. Hästar tål högre doser av nitrat innan de visar tecken på nitritförgiftning eftersom de bara omvandlar omkring en fjärdedel av nitratet.

Däremot är hästar mycket känsliga för nitrit och om de får i sig det direkt så blir de snabbt förgiftade. I vissa fall kan nitrat redan ha omvandlats till nitrit av mikroorganismer i foder eller vatten. Ett exempel är hö med höga halter av nitrat som inte riktigt torkats tillräckligt innan det pressats. Nitratet i höet kan då omvandlas till nitrit och hästarna som äter av det blir förgiftade.

I andra fall kan det handla om hästar som fått foder från platser där konstgödning i stora mängder har spillts ut av misstag. Det finns även hästar som ätit ren konstgödning eller druckit vatten som blivit förorenat av konstgödning.

Det är viktigt att vara noggrann vid användning av konstgödning så att djuren inte kommer åt att äta av det, det kan kännas självklart. Även hundar och katter kan blir förgiftade. Man ska även följa producentens rekommendationer för vila av betet efter gödsling. Se även till så att djuren inte kommer åt att äta vid platser som fått för höga gödningsgivor. En annan sak att tänka på är att aldrig använda behållare som tidigare innehållit konstgödning för att transportera vatten.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post202

Salmonella

SjukdomarPosted by Sara Mon, April 29, 2013 10:54:55

Nyligen hittades salmonella i foder från en svensk foderproducent. Arbetet pågår för fullt för att reda ut vilka gårdar som kan vara drabbade och provta djur i riskzonen. Även hästgårdar har köpt foder från det aktuella foderföretaget. Salmonella diskuteras inte så mycket inom hästsverige men runt om i världen är det ett betydligt större problem än här.

Salmonella är anmälningspliktig och bakterien kan infektera både människor och djur men är ganska ovanlig i Norden. Det finns flera typer av salmonellabakterier. Omkring 2000 av dem är sjukdomsframkallande för oss människor. Vissa typer är resistenta mot antibiotika.

Salmonellabakterien smittar genom avföring och kan därmed finnas till exempel på utrustning, i strö, på skor och på händerna. Smittan sprids genom att en häst äter eller dricker något som är förorenat med avföring från ett smittat djur, exempelvis fågel, gnagare eller en annan häst.

Det finns hästar som är smittade men som inte visar några symtom alls vilket gör det vanskligt. Dessa hästar kan sprida smittan vidare till många andra, till exempel på tävling, eftersom de ses som helt friska.

Andra hästar blir riktigt sjuka av salmonella, kraftig vattnig diarré, feber och kolik är vanliga symtom men det kan även resultera i blodförgiftning och i värsta fall döden. Föl är särskilt utsatta. Komplikationer till salmonellainfektioner kan vara både fång och abortering av foster. Det finns en typ av salmonellabakterie med det talande namnet Salmonella Abortusequi.

Problemet med att behandla en salmonellainfektion med antibiotika är att man då även slår ut den normala tarmfloran vilket istället kan resultera i förvärrade symtom. Infektionen läker i de allra flesta fall ut av sig själv men ibland kan det behövas hjälp med till exempel vätskeersättning.

Sjuka hästar ska hållas isolerade från andra hästar och det gäller att vara noga med hygienen och hur redskap, transporter osv används. När byggnader ska saneras finns problemet att rengöring med hjälp av högtryckstvätt kan göra att bakterierna sprids vidare med vattenångan. Salmonella kan överleva länge i omgivningen, till exempel i hagar.

Djupare läsning:

Salmonella hos häst. SVA.

Information om salmonella och lagstiftningen. Jordbruksverket.

Salmonella i rasthagar – praktisk handledning för marksanering. SVA.

Salmonellosis abortusequi. Queensland Horse Council Inc.

Om salmonella från Centers for Disease Control and Prevention, USA.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post200

Larver för sårläkning

SjukdomarPosted by Sara Mon, April 22, 2013 09:31:00

Forskare från Frankrike och Mali har tittat på journaler från behandlingar med fluglarver vid sårläkning. Under fyra års tid behandlades 35 hästar, 4 åsnor och 2 ponnyer som hade svårläkta sår vid en klinik i Lyon, Frankrike, och en i Bamako, Mali.

Det var larver från guldflugan, Lucilia Sericata, som användes i behandlingarna och de används även för behandling av sår hos människor. Larverna äter död vävnad så de fungerar bra vid nekros. Larverna äter även bakterier och rengör därmed såret. Det gör att de kan användas mot bakterier som är resistenta mot antibiotika som till exempel MRSA. Ett sådant exempel i de studerade journalerna var ett tre veckor gammalt föl med en MRSA-infektion från fixeringen av en fraktur. Där gick läkningen med larver mycket bra.

Larverna kan antingen sättas direkt i såret eller med ett nät mellan, det vanligaste i den här studien var att de sattes direkt i såret. I 38 av de 41 studerade fallen så läkte såren bra. Larverna fick vanligtvis upp till tre dagar på sig att arbeta i såret.

Det går inte att säga att larverna skyndade på läkningen eftersom det inte fanns någon kontrollgrupp i den här studien men efter tre dagars behandling fanns det frisk vävnad i såren och forskarna rekommenderar metoden. Det är ganska dyrt så de skriver i sin slutsats att det kanske främst ska övervägas för sår som inte svarar på annan behandling.

Djupare läsning:

Information om rengöring av sår med hjälp av fluglarver. Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Lepage, O.M., Doumbia, A., Perron-Lepage, M.F. & Gangl, M. 2012. The use of maggot debridement therapy in 41 equids. Equine Veterinary Journal, vol. 44, s.120–125. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00609.x

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post199

Överskott på veterinärer men brist på djursjukskötare

SjukdomarPosted by Sara Mon, April 08, 2013 10:26:26

Jordbruksverket fick förra året i uppdrag av regeringen att se över sjuk- och hälsovård för djur i Sverige de närmaste tio åren. Utredningen "Sibylla – en utredning av djurens hälso- och sjukvård i ett tioårsperspektiv" finns att läsa på nätet.

Utredningen förutspår att utvecklingen hos produktionsdjur kommer att fortsätta mot färre djur men större gårdar och de tror att veterinären kommer att få en mer rådgivande än sjukvårdande roll. Ökningen av antalet hästar kommer enligt rapporten troligen att stanna av och de gissar att om tio år finns det ungefär lika många hästar i landet som idag.

Överskott på veterinärer

Antalet veterinärer kommer enligt rapporten att öka inom de närmsta tio åren. I rapporten kan man läsa att det i början av året fanns omkring 3 500 yrkesverksamma veterinärer i Sverige och av dem är drygt 70 procent kvinnor. Runt tio procent av de som antas till veterinärprogrammet är män. Många svenska studenter har valt att utbilda sig utomlands, bland annat i Danmark, för att sedan komma tillbaka till Sverige och arbeta. De senaste åren har över hälften av dem som fått veterinärlegetimation utbildat sig utomlands.

Det är hård konkurrens om utannonserade veterinärtjänster idag och det rapporteras att det är vanligare än förut att veterinärer söker icke-veterinära tjänster. Veterinärer med vidareutbildning är däremot fortfarande en bristvara. Om Sverige ska vara självförsörjande på veterinärer utbildade i landet tror man i rapporten att antalet platser skulle kunna minskas till 90 från dagens hundra. Om man däremot tar med de som utbildat sig i andra länder i beräkningen kan antalet platser minskas till 70.

Det finns också andra faktorer som påverkar hur många veterinärer som kommer att behövas i framtiden. När det gäller smådjurssjukvården beskriver rapporten den skrämmande utvecklingen: "Trenden ser inte ut att gå mot hållande av friskare raser, utan snarare är en större andel av raserna av sådan karaktär att medfödda svagheter ger ett ökat behov av akut vård."

Brist på djursjukskötare

Det råder brist på legitimerade djursjukskötare och enligt rapporten kommer läget att bli riktigt illa 2015 när övergångsregeln i nya lagen inte gäller längre. De uppskattar att det år 2023 kommer att behövas omkring 3000 djursjukskötare vilket betyder att det skulle behövas 90 platser på utbildningen. Det ska jämföras med 40 platser i dagsläget. Utbildningen är en av de mest populära i landet med runt 25 sökande per plats.

Författarna till rapporten spekulerar i om bristen på djursjukskötare och överskottet på veterinärer kommer att leda till att veterinärer tar över arbetsuppgifter som tidigare skötts av djursjukskötare.

När det gäller hovslagare skriver de i rapporten att "Hovslagare har stor inverkan på hästars hållbarhet, välbefinnande och skadefrekvens, och en god kompetens hos denna yrkesgrupp är viktig" och även att "Referensgruppen anser inte att det föreligger en generell brist på hovslagare idag, men däremot anses kompetensen hos hovslagarna behöva höjas". Det finns inget förslag på förändring av utbildningen av hovslagare.

Djupare läsning:

Sibylla – en utredning av djurens hälso- och sjukvård i ett tioårsperspektiv. Jordbruksverket.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post197
« PreviousNext »