Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Mer kritik mot böjprov

SjukdomarPosted by Sara Mon, April 28, 2014 14:54:13

Vid den årliga brittiska veterinärkongressen som hölls i höstas ifrågasattes återigen böjprovets pålitlighet. Det var Michael Schramme, fransk veterinär specialiserad på hältor och kirurgi, som gick igenom tidigare forskning på området.

Han pekade till exempel på begränsningarna i vilka slutsatser som kan dras av ett böjprov. Bland annat för att det är i stort sett omöjligt att påverka bara en led utan att andra strukturer också blir provocerade.

Men även denna gång riktades den huvudsakliga kritiken mot att böjprovet i sig inte standardiserats. För att kunna använda det på ett vettigt sätt vid hältutredning menade Michael Schramme att både kraften som används och tiden som böjningen pågår måste standardiseras.

Han tog även upp studier som visar att böjprovet inte klarar att förutsäga framtida hälta särskilt bra, som till exempel vid en besiktning inför försäljning.

Flera forskare har föreslagit att kraftmätare vid böjningen skulle kunna förbättra tillförlitligheten rejält. Då skulle kraften som används kunna sättas till exempelvis 100 N, eller 150 N enligt ett annat förslag.

Referens: Schramme, M. 2013. The role of flexion tests in lameness examinations: What’s the evidence? Proceedings of the British Equine Veterinary Association Congress, 2013, s. 167.

Djupare läsning:

Tidigare inlägg om böjprov.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post247

Ny potentiell fångmedicin

SjukdomarPosted by Sara Mon, April 07, 2014 09:43:11

Brasilianska forskare har fått lovande resultat med en ny typ av medicin vid akut fång. I studien framkallade forskarna fång hos tolv hästar och gav sedan hälften av dem medicinen intravenöst.

Preparatet, reparixin, ska egentligen användas vid stroke eller organtransplantationer och det förhindrar vita blodkroppar att lämna blodet och invadera och förstöra vävnader vid en akut inflammation skriver tidningen The Horse. Reparixin finns inte tillgängligt på marknaden.

Forskarna såg ingen skillnad på hästarnas symtom men däremot hade de behandlade hästarna mindre skador på lamellvävnaden och inte lika långt gången inflammation som kontrollgruppen.

Det verkar som sagt lovande men fler studier behövs säger forskarna.

Referens: Lima, L.R., Falcao Mendes, H.M., Soriani, F.M., Alves, G.E.S., de Souza, D.G., Teixeira, M.M. & Faleiros, R.R. 2013. Reparixin, an antagonist of CXCR1/2, in experimental laminitis. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 33, nr. 10, s. 871-872.

Tidigare inlägg om fång:

http://forskning.equinfo.se/#post93

http://forskning.equinfo.se/#post148

http://forskning.equinfo.se/#post94



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post244

Större risk för kolik hos hästar med bandmask

SjukdomarPosted by Sara Thu, March 27, 2014 16:14:55

I en svensk studie från förra året hittade forskare från Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, ett samband mellan infektion av bandmask och kolikproblem. Förr sa man att bandmaskinfektioner inte orsakade hästen några problem men kopplingen mellan kolik och bandmask har även gjorts i tidigare studier.

Forskarna från SVA tittade på 67 hästar med kolik och 67 hästar som inte hade haft några kolikproblem senaste året. Varje häst som besökte kliniken för kolik matchades med en häst utan kolik som kom till kliniken inom en vecka.

De hittade en koppling mellan förekomst av bandmaskägg i träcken och kolik. Hästar som var infekterade löpte 16 gånger så hög risk att ha kolik enligt studien.

Bandmask:

- Latinskt namn: Anoplocephala perfoliata

- Relativt vanlig hos hästar i alla åldrar

- Syns inte på vanligt träckprov, analys av bandmask måste oftast specialbeställas från laboratoriet.

- Masken är runt en centimeter bred och tre till fyra centimeter lång.

- Den suger sig fast i tarmens slemhinna och kan orsaka skador där.

Djupare läsning:

Back, H., Nyman, A. & Osterman Lind, E. 2013. The association between Anoplocephala perfoliata and colic in Swedish horses—A case control study. Veterinary Parasitology (2013) 197, s. 580–585.

Mer om bandmask från SVA.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post242

Kallblodssyndrom

SjukdomarPosted by Sara Tue, March 04, 2014 09:33:36

Kallblodstravare som kollapsar mitt under pågående lopp har väckt frågor om hästarnas välfärd. Men nu är forskningen på väg att hitta en lösning på problemet. Det verkar som om det så kallade ”kallblodssyndromet” kan ligga bakom kollapserna.

Kallblodssyndrom, eller dynamisk larynx kollaps, är ett problem i luftvägarna som förekommer framför allt hos kallblodstravare men även hos vissa andra raser, till exempel islandshäst och varmblodstravare. Det är en dynamisk luftvägssjukdom, det vill säga den märks bara när hästen arbetar.

Hästar med kallblodssyndrom har problem med struphuvudet. Delvis beror problemen på hur hästen är byggd vilket gör att det borde gå att minska förekomsten av den med hjälp av ett noggrant avelsarbete.

Dessutom har huvudets position under loppet betydelse.

- Hästen störs inte märkbart av syndromet när den går med huvudet fritt. Men när den ligger på och böjer in huvudet mot halsen så kan stämbanden och brosken runt dem kollapsa, säger forskaren Eric Strand till Stiftelsen Hästforskning.

- Hästen får då för lite luft genom strupöppningen.

- Förmodligen är det så att när hästen böjer nacken förflyttas struphuvudet hos de drabbade hästarna längre fram mellan käkarna, så att det blir för trångt, säger han.

Det behövs ytterst lite böjning, bara tolv graders vinkel vilket enligt Eric Strand knappt går att se med blotta ögat.

I ett annat forskningsprojekt om kallblodssyndrom testades drabbade hästar när de sprang med en speciell grimma som gör att huvudet inte kan böjas in mot halsen. Den så kallade Vik Lyn-grimman är uppkallad efter en häst med luftvägsproblem vars ägare uppfann grimman. Med grimman blev nästan alla hästar i studien symtomfria.

Forskarna har utvecklat diagnostiken för att lättare kunna hitta drabbade hästar och nu är målet att även kunna hjälpa dem genom operation.

Djupare läsning:

Om forskningsprojektet från Stiftelsen Hästforskning.

Rapport från försöken med Vik Lyn-grimma (sista sidan).



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post239

Parasiterna ska övervinnas med crowdfunding

SjukdomarPosted by Sara Mon, February 24, 2014 10:49:45

Den största frågan för forskare är ofta inte relaterad till deras specifika ämnesområde – utan hur de ska få pengar till sin forskning. Martin Nielsen som jobbar på University of Kentucky har tacklat problemet på ett nytänkande sätt och lanserat projektet ”Let the germs get the worms” där forskningen ska finansieras av crowdfunding.

Det innebär att vem som helst kan gå in och stötta forskningen. Crowdfunding för forskning är nytt men det används till exempel för att stötta nya företagsidéer och liknande.

I projektet ska ett probiotiskt preparat testas för att få bukt med inälvsparasiter hos hästar. Tidigare har forskare nämligen hittat en naturligt förekommande bakterie, Bacillus thuringiensis, som producerar ett speciellt protein som kan ta död på parasiterna utan att skada hästen.

Målet är att samla ihop 30 000 dollar före den tionde mars. Martin Nielsen tror mycket på crowdfunding.

”It is our experience that horse owners are very interested in updated information about parasite control and have great concerns about drug resistance,”säger han till tidningen The Horse.

”We therefore felt that crowdfunding would be very appropriate for raising funding for research in this area.”

Djupare läsning:

Mer information och möjlighet att donera pengar till projektet.

Tidigare inlägg om inälvsparasiter.

Tidigare inlägg om resistenta spolmaskar.

Tidigare inlägg om rovsvamp mot parasiter.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post238

Spatt kan upptäckas långt innan hästen blir halt

SjukdomarPosted by Sara Mon, February 03, 2014 09:32:40

Svensk forskning visar att spatt kan upptäckas tidigt. Det gör att forskarna hoppas kunna förstå varför förändringarna uppkommer och hitta sätt att behandla dem i tid.

- Förhoppningsvis kommer vi att kunna följa hur förändringarna utvecklas och förstå varför sjukdomen uppkommer. I framtiden kan det innebära att vi har möjlighet att starta en behandling i god tid innan hästen drabbats av hälta, säger Charles Ley, forskare vid SLU till Stiftelsen Hästforskning som finansierat försöket.

Vid spatt bryts ledbrosket i hasens glidleder ner. Tidigare studier har visat att förändringarna börjar långt innan symtom visar sig, det kan handla om flera år innan man upptäcker spatten.

Projektet började på Island där 38 islandshästar födda 2007 och 2009 ingick i studien. Hästarna hade avlats speciellt för att hälften skulle ha hög risk att utveckla spatt och andra hälften en låg risk. Hästarna undersöktes vid 3, 15 och 27 månader och det togs även blodprover på dem. Vid 27 månader röntgades haslederna.

Hästarna slaktades vid 27-29 månaders ålder för att gå till livsmedel. Haslederna fraktades färska till Uppsala för vidare undersökning. Forskarna valde islandshästar eftersom spatt är ett stort problem för rasen.

De kunde se var de första förändringarna skedde, vilket man inte vetat sedan tidigare, och konstatera att även de förändringarna kunde ses med röntgen.

-Mycket forskning återstår innan allt är klart, men nu när vi vet var vi ska leta så hoppas vi att vi har en metod för att identifiera unga hästar med hög risk att utveckla spatt, säger Charles Ley.

Det gör att man kan identifiera hästar som kommer att utveckla spatt och därmed inte använda dem i aveln.

Charles Ley är doktorand på SLU och planerar att försvara sin avhandling ”Diagnostic Imaging of Early Distal Tarsal Osteoarthritis in Icelandic Horses” sent i vår/sommar.

Djupare läsning:

Slutrapport för projektet.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post236

Träskor för sjuka hovar

SjukdomarPosted by Sara Mon, January 27, 2014 14:12:44

Träskor kan användas som sjukbeslag. Men då handlar det inte om den typen av skor som du slänger på dig för att gå ut med soporna.

Träskorna kan användas till exempel för fånghästar, vid hovbensfrakturer, tunna sulor eller bärrandsröta. Fördelarna är många. Materialet är lätt att få tag i, billigt, har låg vikt, är lättarbetat och lätt att justera, även när skon sitter på hoven. Trä tar även upp stötar till viss del. Skon kan lätt ändras för att påverka överrullning, trakthöjd och anläggningsyta.

En av de forskare som jobbat med träskorna är amerikanen Stephen E. O´Grady som presenterade tekniken vid ett speciell träff med inriktning på hovar som hölls av American Association for Equine Practitioners i september 2013. Han diskuterade i första hand träskon som en hjälp vid fång. En av de saker han tryckte på var vikten av att inte bara röntga hoven från sidan för att se eventuell hovbensrotation, utan även rakt bakifrån/framifrån. Då går det att se om hovbenet tippat åt sidan och hovslagaren kan anpassa arbetet bättre för att avlasta och stabilisera.

Träskon görs av plywood, antingen två skivor som limmas ihop eller en skiva. Den sågas helt enkelt ut med sticksåg och vinklarna anpassas beroende på vad man vill uppnå. Skon är ganska tjock jämfört med vanliga skor, upp till nästan tre centimeter rekommenderas, vilket gör att det finns gott om utrymme för att justera exempelvis överrullningen.

Skon sätts fast med skruvar och för att fästa dem i hoven borras det hål genom sidorna i hovväggen.

O´Grady beskriver att han och hans kolleger har använt träskor i många år och tycker att de ger ett bra alternativ för hovslagaren vid behandling av fång.

Djupare läsning och utförliga bilder:

O´Grady, S.E., Steward, M.L. & Parks, A.H. 2007. How to construct and apply the wooden shoe for treating three manifestations of chronic laminitis. AAEP Convention Proceedings, 2007.

Steward, M.L. 2003. How to construct and apply atraumatic therapeutic shoes to treat acute or chronic laminitis in the horse. AAEP Convention Proceedings, 2003.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post235

Placebo

SjukdomarPosted by Sara Mon, September 09, 2013 09:51:54

Placeboeffekten är inte bara något som diskuteras inom humanforskningen, även inom forskning på djur kan man hitta placeboeffekter lite här och var. Ett bra exempel är en nyligen publicerad studie om headshaking. I studien behandlades 44 hästar med konstaterad headshaking med ett tillskott som skulle hjälpa mot sjukdomen. Hästarna var sin egen kontroll vilket betyder att de under en period även fick placebotillskott, det vill säga tillskott som inte innehöll någon verksam substans.

Varje tillskott gavs i fyra veckor med en mellanperiod på två veckor där hästarna inte fick något av tillskotten. Både ägare och veterinärer bedömde hästarna för att se om symtomen förändrades under tiden. Varken ägare eller veterinärer visste vilket av tillskotten hästen fick i den aktuella perioden.

Det fanns inga skillnader i bedömningen av headshaking-symtomen från vare sig veterinärerna eller hästägarna beroende på om hästen utfodrats med det undersökta tillskottet eller placebo. Tillskottet bedömdes alltså inte ha någon effekt.

Det intressanta var att ägarna faktiskt rapporterade in förbättringar i hästarnas tillstånd - oavsett om de fick tillskottet eller placebo. Det fanns alltså en signifikant placeboeffekt i den här studien. Forskarna skriver i sin slutsats att det visar hur viktigt det är att just ha med verkningslösa kontroller i studier för att kunna fastställa att den eventuella effekt som uppmätts överstiger effekten av placebo.

I vissa studier av till exempel läkemedel jämförs ett nytt läkemedel med ett som redan finns på marknaden, utan att ha någon grupp som får ett placebopreparat. Det gör att man egentligen inte vet preparatets effekt jämfört med placebo. Läkemedelsverket skriver om detta bland annat när det gäller Metacam:

"Förutom för hund och nötkreatur är Metacam nu även godkänt för användning till katt, häst och svin. De godkända indikationerna varierar beroende på vilka studier företaget genomfört för de olika djurslagen. För katt har man valt postoperativ smärtlindring, för häst ledlidanden och för svin ledlidanden och MMA (metrit/mastit/agalakti). Dessutom har indikationen mastit tillkommit för nötkreatur. Godkännandet baseras huvudsakligen på fältstudier där djur med de aktuella sjukdomarna inkluderats. Positiva kontroller (andra NSAID) har använts i flera av studierna och det är därför inte alltid kartlagt hur stor effekten är i jämförelse med placebo."

Ett annat exempel är där akupunktur testades för att lindra astmaliknande besvär hos hästar. Akupunktur har visat sig ha effekt på astma hos människor och därför ville man även testa det på häst. Luftvägsproblemen hos hästarna i studien var framkallade inför studien genom en dålig stallmiljö.

Mycket riktigt så blev faktiskt hästarna lite bättre redan efter en akupunkturbehandling. Men det visade sig att de även blev bättre av placebobehandlingen och förmodligen var det i det här fallet hanteringen utanför den dåliga stallmiljön som var den egentliga orsaken till förbättring.

En annan studie på föl med lunginflammation visade att användning av antibiotika i många fall inte gav bättre resultat än om fölen fick tillfriskna på egen hand. Hade man i den studien inte haft någon kontrollgrupp så hade man kanske dragit slutsatsen att antibiotikan fungerade bra eftersom så många föl blev friska.

Det gäller att vara observant på studieupplägget hos produkter som ska vara testade.

Djupare läsning:

Talbot, W. A., Pinchbeck, G. L., Knottenbelt, D. C., Graham, H. and Mckane, S. A. 2013. A randomised, blinded, crossover study to assess the efficacy of a feed supplement in alleviating the clinical signs of headshaking in 32 horses. Equine Veterinary Journal, 45: 293–297. doi: 10.1111/j.2042-3306.2012.00618.x

Wilson, D.V., Lankenau, C., Berney, C.E., Peroni, D.L., Mullineaux, D.R. & Robinson, N.E. 2004. The effects of a single acupuncture treatment in horses with severe recurrent airway obstruction. Equine Veterinary Journal, vol. 36, s. 489–494.

Venner, M., Rödinger, A., Laemmer, M. & Giguère, S. 2012. Failure of antimicrobial therapy to accelerate spontaneous healing of subclinical pulmonary abscesses on a farm with endemic infections caused by Rhodococcus equi. The Veterinary Journal, vol. 192, s. 293-298.

Placebo, vetandets värld.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post218
Next »