Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Inte bara mängden foder som påverkar

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Mon, March 31, 2014 09:57:43

Forskare från Frankrike och Tunisien har fått intressanta resultat när de utfodrat avelsston med olika tidsintervall. De använde 100 arabston i åldrarna 4-21 år vid ett stuteri som ligger två mil från Tunis.

Stona delades i två grupper. Alla ston fick lika mycket hö men i den ena gruppen hade de tillgång till höet även i paddocken dagtid (6 timmar). De fick 5 kg i ett hönät på dagen och ytterligare 5 kg på natten. Den andra gruppen fick allt hö, 10 kg, på natten.

Bara två av de 50 ston som fick hö även i hagen hade onormala brunster medan 16 ston i den andra gruppen hade problem med det. 59 procent av stona som fick hö i hagen tog sig på första försöket, 32 procent av de andra stona. Totalt blev 81 procent av stona som fick hö i hagen dräktiga men bara 53 procent av de andra.

Enligt forskarna blev det även tydligt att stona som fick hö i hagen var i bättre kondition i slutet av studien jämfört med de andra stona, även om de fick lika mycket foder och det inte var någon skillnad mellan grupperna innan försöket påbörjades.

Forskarna skriver i sin slutsats att ”It is crucial to consider that regulating the timing of feeding may be more important than the amount of food provided per se”.

I studier på flera olika djurslag har man sett tydliga kopplingar mellan stress och minskad fruktsamhet vilket skulle kunna förklara en del av resultaten.

Djupare läsning:

Benhajali, H., Ezzaouia, M., Lunel, C., Charfi, F. & Hausberger, M. 2013. Temporal feeding pattern may influence reproduction efficiency, the example of breeding mares. PLoS ONE 8(9): e73858 DOI: 10.1371/journal.pone.0073858



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post243

Ny metod för att uppskatta saltbehovet

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Mon, March 17, 2014 09:27:55

Forskare håller på att ta fram ett nytt sätt att uppskatta hur hästen svettats för att bättre kunna mäta svettförlusterna och - i förlängningen - saltbehovet. Metoden ska stämma bättre överens med verkligheten än de tabellvärden som hittills använts. De kunde urskilja fem olika nivåer av svettning och nivåerna hade tydliga kopplingar till hur stor hästens svettproduktion varit.

Nivå 1:

Området under sadeln delvis fuktigt och flankerna mörkare än normalt. Hästarna hade förlorat mellan 1,6 och 4 liter svett (0,2-0,7 procent av kroppsvikten).

Nivå 2:

Området under sadeln och på halsen blött, eventuellt lite vitt lödder i kanten på sadeln och mellan bakbenen. Hästarna hade gjort sig av med upp till 7,2 liter svett (0,7-1,2 procent av kroppsvikten).

Nivå 3:

Tydliga blöta märken efter tränset samt blött under sadel, sadelgjord och på hals och flanker. Hästarna hade förlorat 7,2-9,3 liter svett (1,2-1,5 procent av kroppsvikten).

Nivå 4:

Helt blöta flanker och hals och fuktiga mörka rynkor över ögonen. I vissa fall även rikligt med lödder mellan bakbenen. Svettförluster på mellan 9,6 och 11,8 liter (1,5-2 procent av kroppsvikten).

Nivå 5:

Droppar från både buk och över ögonen. Hästarna hade förlorat upp till 18 liter svett under arbetspasset (2-3 procent av kroppsvikten).

Det var stora skillnader mellan hur mycket svett olika individer producerade vid samma arbete, något som gör att tabellvärden på svettförluster är ett osäkert sätt att uppskatta hästens saltbehov. Det skiljde sju liter mellan den som svettades minst och mest vid lättare arbete och hela femton liter när jobbet blev hårdare! Forskarna skriver att metoden borde gå att använda med större träffsäkerhet än nuvarande. De poängterar samtidigt att det behövs ytterligare studier med olika typer av arbete, olika väderförhållanden med mera.

En liter hästsvett innehåller tre till fyra gram natrium vilket motsvarar någonstans mellan åtta och tio gram vanligt koksalt. Den häst som svettades mest förlorade alltså motsvarande 180 gram salt. Men det finns rapporter om travhästar och galoppörer so förlorat natrium motsvarande över 300 gram salt under ett snabbjobb på sommaren.

Djupare läsning:

Zeyner, A., Romanowski, K., Vernunft, A., Harris, P. & Kienzle, E. 2013. Scoring of sweat losses in exercised horses – a pilot study. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition. doi: 10.1111/jpn.12073



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post241

Hö i arkivet

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Sun, December 15, 2013 20:41:53
Nu dra julstressen igång och jag passar på att dra nytta av mitt arkiv för att ta upp några aktuella ämnen. Jag börjar med hö och de problem som kan följa med på köpet med detta traditionella hästfoder.


Det blir mycket mögel att fördjupa sig i - men det kan det vara värt för att slippa det i verkliga livet!

Håll till godo:

Även om du la in fint hö på skulle i somras så kan det vara en hälsorisk för dig och din häst nu. Läs mer om mögeltillväxt i lagrat hö och hur du undviker det. http://forskning.equinfo.se/#post14


Om höet väl har blivit dammigt, hjälper det då att blötlägga? http://forskning.equinfo.se/#post63



Hur farligt är det egentligen med lite mögel? http://forskning.equinfo.se/#post36



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post231

Korn

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Mon, August 12, 2013 10:34:51

Korn heter barley på engelska och Hordeum vulgare på latin. Jämfört med havre så innehåller korn mer stärkelse och mindre fett. Stärkelsen är dessutom mer svårsmält i kornet så det finns en ökad risk att den inte hinner tas upp i tunntarmen. Om stärkelsen kommer vidare till grovtarmen kan miljön där störas med diarré eller till och med fång som följd. Hästar med känslig mage eller som ligger i riskzonen för fång ska därför inte ges korn.

Korn innehåller runt 11 MJ och mellan 70 och 80 gram smältbart råprotein per kg foder. Proteinet i korn innehåller låga halter av aminosyran lysin vilket gör det mindre lämpligt som enda kraftfoder till unghästar. Mineralinnehållet liknar det i havre med lite kalcium och magnesium men relativt mycket fosfor.

Korn har en mycket hård kärna och ska inte utfodras hel. Det är att krossa den vilket fungerar bra. Nackdelarna är försämrad hållbarhet och att det blir ganska dammigt. Korn är även vanligt i kommersiella foderblandningar eftersom det är förhållandevis billigt. Det är betydligt tyngre än havre, så om man byter från havre till korn gäller det att kontrollväga givan.

Eftersom korn, precis som havre, har kvar skalet vid utfodring är det extra viktigt att kontrollera att det inte växt mögel innanför det. Mögelangripet korn kan se bra ut vid första anblicken men innebära hälsorisker för hästen.

Djupare läsning:

Korn i den virtuella floran.

Tidigare inlägg om aminosyran lysin.

Tidigare inlägg om mögelgifter i foder.

Tidigare inlägg om havre.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post214

Omega-3 från olika källor

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Mon, April 15, 2013 08:51:36

Det har visat sig i tidigare studier att ett tillskott av omega-3-fettsyror i hästens foderstat kan ha positiva effekter på flera inflammationssjukdomar. Nu har en grupp amerikanska forskare undersökt om det är någon skillnad i effekt beroende på vilken källa hästen får omega-3 från.

De jämförde tre grupper av hästar som alla fick en foderstat bestående av hö och korn men där två av grupperna även fick tillskott av omega-3. En av grupperna fick omega-3 från alger och fiskolja och en annan från linfrömjöl.

Omega-3 med marint ursprung innehåller de tre viktiga fettsyrorna DHA (dokosahexaensyra) , EPA (eikosapentaensyra) och ALA (alfalinolensyra) medan linfrö endast innehåller ALA. Hästarna fick äta tillskotten i 90 dagar och forskarna tog blodprover och muskelbiopsier under försökets gång.

Forskarna hittade bara DHA och EPA i plasman hos de hästar som fått marint omega-3. Även i musklerna var nivåerna av de två fettsyrorna betydligt högre hos de hästar som fått marint omega-3 jämfört med hos de andra. Det fanns ändå både DHA och EPA i musklerna hos de hästar som fått linfrömjöl eller inget tillskott alls vilket tyder på att hästarna kan bilda DHA och EPA från ALA i viss utsträckning.

Forskningen visar att det spelar roll från vilken källa hästen får omega-3. Det behövs ytterligare studier för att ta reda på exakt hur de olika fettsyrorna verkar i hästens kropp.

Djupare läsning:

Hess, T.M., Rexford, J.K., Hansen, D.K., Harris, M., Schauermann, N., Ross, T., Engle, T.E., Allen, K.G. & Mulligan, C.M. 2012. Effects of two different dietary sources of long chain omega-3, highly unsaturated fatty acids on incorporation into the plasma, red blood cell, and skeletal muscle in horses. Journal of Animal Science, vol. 90, nr. 9, s. 3023-3031.

Tidigare inlägg om omega-3.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post198

Vitamin D

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Mon, February 11, 2013 10:04:05

Vitamin D har hormonella egenskaper och behövs för omsättningen av kalcium och fosfor. Det är alltså mycket viktigt för hästens hållbarhet och hälsa. Det finns olika former av vitaminet, D2 (ergokalciferol) och D3 (cholekalciferol), och de har lite olika egenskaper och ursprung.

D3 produceras av hästen själv i en process som startar när huden träffas av solens strålar. När hästen är ute i solen på sommaren bildas ett överskott av vitamin D3 som lagras för att kunna användas när det behövs. Täcken, svagare sol på vintern och kort tid ute varje dag är faktorer som minskar bildandet av vitamin D3.

D2 produceras i torkat växtmaterial när solen lyser på det. Hö som fått ligga och torka ute på fältet innehåller ofta mer vitamin D2 än skulltorkat hö eller blött hösilage.

Om det finns för lite vitamin D i hästens kropp hämmas upptaget och omsättningen av kalcium och om det fortsätter under en längre tid urkalkas skelettet. Höga doser av vitaminet orsakar förgiftning vilket ger i stort sett samma symtom som brist. Nästan alla kommersiella foderblandningar innehåller tillsatt vitamin D och nuvarande rekommendationer är att det inte behöver kompletteras extra.

På senare tid har det kommit forskningsresultat som visar att många människor skulle ha nytta av att komplettera sin kost med vitamin D, särskilt nordbor. Vid nordliga breddgrader bildas inte tillräckligt mycket vitamin D3 under vintern och även om minskningen inte leder till direkta bristsjukdomar så har ett tillskott visat sig ha en positiv effekt på flera sjukdomstillstånd. Frågan är om även rekommendationerna till hästar kommer att ändras i framtiden beroende på var i världen hästen lever?

Djupare läsning:

Crandell, K. Fat soluble vitamins and the performance horse. Kentucky Equine Research.

Crandell, K. Vitamin requirements in the horse. Kentucky Equine Research.

Nya rön om vitamin D till människor sammanfattat av läkaren Andreas Eenfeldt.

Informationsfilm om vitamin D och dess funktion i kroppen.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post189

Skillnad på organiskt och oorganiskt selen

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Mon, January 14, 2013 09:40:45

Selen är ett viktigt spårämne och det behöver tillsättas i foderstaten till djur som utfodras med foder producerat i den här delen av världen. I foderblandningar och mineralfoder finns selenet oftast som ett oorganiskt salt, det är det vanliga med tillsatta mineraler. Mineraler som förekommer naturligt i foder finns i en annan form och är till exempel bundna till aminosyror eller sockerkedjor.

Studier har visat att selen som är bundet till metionin i selenjäst transporteras genom så kallad aktiv transport ut ur tarmen och in i vävnaderna där det lagras. Oorganiskt selen som ofta är natriumselenit absorberas däremot genom diffusion och lagras i väldigt begränsad omfattning i vävnaderna. Den natriumselenit som inte tas upp kommer ut med avföringen.

Ett forskarlag från Nordamerika undersökte om det spelar någon roll i vilken form avelsston får selen i foderstaten. De använde sig v travhästar och utfodrade 20 dräktiga ston med antingen organiskt eller oorganiskt selen från två månader innan fölning tills fölet var en månad gammalt. Forskarna samlade mjölk och blod från stona och tog även blodprov på fölen. Hästarna fick 0,3 mg tillsatt selen per kg ts i totalfoderstaten , antingen ni form av selenjäst eller natriumselenit.

De hittade inga skillnader i nivån av selen i vare sig stonas plasma, röda blodkroppar, mjölk eller råmjölk. Nivåerna var dessutom lägre än vad som rekommenderas för vuxna hästar. När blodproven från fölen analyserades hittade de däremot något intressant. De föl vars mödrar utfodrats med organiskt selen hade 170 procent högre selenkoncentration i de röda blodkropparna jämfört med den andra fölgruppen.

Eftersom de inte såg någon skillnad på stoets värden drog forskarna slutsatsen att det organiska selenet förs över bättre till fostret genom moderkakan under sen dräktighet. Samma sak har visats i studier på bland annat får.

Forskarna mätte även en rad parametrar kopplade till immunförsvaret hos fölet och där varierade resultaten. De såg inga skillnader mellan grupperna i koncentrationen av IgG (antikroppar) men tre andra parametrar var högre för fölen i den organiska gruppen vilket skulle kunna betyda att dessa föl har ett starkare immunförsvar.

Djupare läsning:

Montgomery, J.B., Wichtel, J.J., Wichtel, M.G., McNiven, M.A., McClure, J.T., Markham, F. & Horohov, D.W. 2012. The effects of selenium source on measures of selenium status of mares and selenium status and immune function of their foals. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 32, nr. 6, s. 352-359.

Calamari L., Ferrari, A. & Bertin, G. 2009. Effect of selenium source and dose on selenium status of mature horses. Journal of Animal Science vol. 87, s. 167-178.

Linder, S. 2012. Mineralers betydelse och skillnad i biotillgänglighet hos organiska jämfört med oorganiska källor till lantbruksdjur. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete 397.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post185

Flera grovfoder ökar ättiden

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Mon, December 03, 2012 08:41:59

Att förlänga hästens ättid är ett ständigt återkommande ämne för att ökad välfärd och minskade problem. Ett sätt att lösa det på för hästar som får en begränsad grovfodergiva är att försöka efterlikna betessituationen genom att erbjuda hästen flera foder samtidigt, något som flera studier undersökt.

I en av dem utfodrades hästarna med antingen hö eller sex olika grovfoder. Hästarna som hade tillgång till flera foder åt oftare och under längre perioder jämfört med dem som enbart hade tillgång till hö. Hästarna åt av alla sex foder men det var stora skillnader i ätmönstret mellan olika foder vilket tyder på att hästarna hade individuella favoriter.

Hästarna i studien fungerade som sin egen kontroll, dvs de studerades både när de enbart hade tillgång till hö och när de hade flera valmöjligheter. Det gör att det går att dra fler slutsatser av resultatet trots att ett litet antal hästar ingick i studien, bara nio. Det var enbart när hästarna utfodrades med bara hö som man observerade vävning vilket är intressant.

I en annan tidigare studie testade samma forskarlag om det var någon skillnad beroende på vilket foder hästarna fick i de perioder de enbart fodrades med ett grovfoder. Här hade man innan konstaterat vilket av de använda grovfodren som varje häst verkade mest förtjust i och använde det för att jämföra höet mot. Hästarna fock alltså tillgång till antingen bara hö, bara sitt favoritfoder eller flera olika grovfoder samtidigt. Även i den studien såg de att när hästarna hade tillgång till flera foder åt de mindre av halmbädden och ägnade sig mer åt att äta av grovfodren, detta trots att de självklart alltid fick samma totala mängd grovfoder.

Den längsta period som forskarna studerat detta i sträck är nio dagar och åtminstone under den perioden så håller skillnaderna mellan ett och flera grovfoder i sig.

I en annan studie undersökte några forskare om det spelade roll ifall hästen fick tillgång till grovfoder med olika hacklängd. I det försöket använde de enbart två fodermedel, hö och hösilage, men hälften av varje foder hackades till några cm längd vilket gav fyra olika fodervarianter, långt hö, kort hö, långt hösilage och kort hösilage. Sedan testade de att fodra med två fodervarianter åt gången i alla tänkbara kombinationer och jämförde det med om hästarna bara hade tillgång till ett foder, återigen samma totalmängd foder.

Resultaten var tydliga, ättiden ökade för alla foderkombinationer jämfört med när hästarna bara fick ett foder. Även när samma foder erbjöds men i två längder tillbringade hästarna alltså mer tid med att äta jämfört med om det bara fanns i en variant. Dessa forskare har med hjälp av resultat från en tidigare studie föreslagit att det inte verkar finnas anledning att erbjuda mer än fyra olika foder eftersom de positiva effekterna inte verkar öka ytterligare efter det.

I ett litet försök där hästarna själva fick välja om de ville ha tillgång till bara hö eller flera olika foder så valde de allra flesta att kunna variera sig vilket ytterligare förstärker resultaten.

Djupare läsning:

Thorne, J.B., Goodwin, D., Kennedy, M.J., Davidson, H.P.B. & Harris, P. 2005. Foraging enrichment for individually housed horses: Practicality and effects on behaviour. Applied Animal Behaviour Science, vol, 94, s. 149-164.

Goodwin, D., Davidson, H. & Harris, P. 2007. Responses of stabled horses choosing between multiple and single forage locations, The Veterinary Record, vol. 160, s. 548 – 551.

Dumbell, L.C. & Wiggett, M. 2008. Varying forage stem length as a behavioural enrichment for stabled horses. Proceedings of the British Society of Animal Science conference, 2008, s. 137.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post179
Next »