Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Brännmärkning

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Sun, July 28, 2013 22:31:44

Ett sätt att ID-märka hästar som är förbjudet i Sverige men används på flera håll i världen är brännmärkning. Märket som blir är ett hårlöst ärr och det orsakas av andra eller tredje gradens brännskador. Fördelen med märkningen är att det ofta är väl synlig och kan avläsas när som helst.

I en tysk studie såg forskarna inga kvarstående negativa effekter under 24 timmar på varmblodsföl som chipmärkts eller brännmärkts. Slutsatsen blev ändå att brännmärkningen orsakade mer obehag baserat på hjärtfrekvens och beteendestudier.

I en annan studie som var ett samarbete mellan forskare från Tyskland och Österrike fanns det däremot effekter i åtminstone en vecka efter märkningen. Forskarna kunde mäta en ökad hudtemperatur som motsvarar den som ses under läkningsprocessen hos brännskadade människor. Däremot uppmättes samma direkta höjning av hjärtfrekvens och kortisol samt beteenden som tydde på obehag och stress vid både chipmärkning och brännmärkning. I den aktuella studien brännmärktes sju föl och lika många fick ett chip injicerat och man kunde inte se någon skillnad mellan metoderna i det akuta stadiet.

En dansk studie som använde sig av vuxna hästar som antingen brännmärktes eller chipmärktes såg att brännmärkningen gav starkare flyktreaktioner vilket man också sett hos nötkreatur där man jämfört brännmärkning och frysmärkning. De hästar som brännmärkts hade dessutom ökad värme och svullnad i området under hela veckan som mätningarna gjordes.

Forskarna från Danmark drar slutsatsen att sin slutsats att "hot iron branding does inflict more pain and should be abandoned where possible".


Djupare läsning:

Caja, G., Garin, D., Ghirardi, J.J., Hernández-Jover, M. 2004. Diversity of animal identification techniques: from ‘fire age’ to ‘electronic age’. ICAR Technical Series 9, s. 21-39.

Erber, R., Wulf, M., Becker-Birck. M-, Kaps, S., Aurich, J.E., Möstl, E. & Aurich, C. 2012. Physiological and behavioural responses of young horses to hot iron branding and microchip implantation. The Veterinary Journal, vol. 191, nr. 2, s. 171-175.

Lindegaard, C., Vaabengaard, D., Christophersen, M.T., Ekstøm, C.T. & Fjeldborg, J. 2009. Evaluation of pain and inflammation associated with hot iron branding and microchip transponder injection in horses. American J of Vet. Res., vol. 70, nr. 7, s. 840-847.







  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post213

Harva ridbanan

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Tue, July 16, 2013 08:13:49

Forskare från Storbritannien och Sverige försöker räta ut några frågetecen kring hur skötseln av underlaget påverkar hästen. De presenterade några inledande resultat på 7th International Conference on Canine and Equine Locomotion på Strömsholm och British Equine Veterinary Associations årliga konferens 2012. I de två studier har forskarna jämfört ett underlag före och efter ytlig harvning.

I en av studierna registrerade de rörelsemönstret i arbetstrav samt underlagets egenskaper på tio platser runt om ridbanan. Underlaget var en blandning av vaxad sand och gummi.När underlaget var nyharvat gled bakhoven mer mot underlaget, kotlederna sträcktes mer och hasvinkeln var större under vissa delar av steget. Den mekaniska hoven som mätte underlagets egenskaper visade att den maximala belastningen var något mindre på det nyharvade underlaget. Den visade även att hovens grepp blev bättre vilket forskarna tror är orsaken till att hästen kunde ändra sitt rörelsemönster och böja och sträcka lederna mer. Resultaten understryker hur viktigt det är att underlaget är lika över hela ridbanan eftersom hästarna ändrar sitt rörelsemönster i så hög grad efter hur underlaget är. Däremot är det bra att trän på varierande underlag för att stärka hästen, men med varierande menas alltså inte en ojämn ridbana.

I den andra studien testade de underlaget på tio ridbanor med två olika underlag före och efter harvning. För att se hur jämna banorna var testades tio olika platser på varje ridbana. Den mekaniska hoven mätte underlagets fasthet, friktion och elasticitet.

Underlagen som bestod av vaxad sand och gummi blev fastare och fick lägre friktion efter harvning medan vaxad sand och fiber blev mindre fast och mindre elastiskt men med ökad friktion. Forskarnas resultat från de här första studierna går inte att översätta till praktiska rekommendationer eftersom det bara gäller två underlagstyper på några få ridbanor. Däremot kan man konstatera att underhållet och underlaget samverkar och det är inte så lätt att säga vad effekten av skötselåtgärderna blir. Tidigare studier har visat att regelbunden skötsel av underlaget minskar skaderisken men mycket av den forskning som är gjord har handlat om trav- eller galoppbanor.

De två studierna är en liten början i ett stort och komplext forskningsområde. Förhoppningsvis kommer det fler undersökningar snart som kan hjälpa till att förbättra underlagen i praktiken.

Djupare läsning:

Kort om projektet från Animal Health Trust.

Tidigare inlägg om landning efter hinder.

Almblad, P. 2012. Stötdämpning i ridbanor och på gräsmark. Sveriges Lantbruksuniversitet, Hippologenheten. Examensarbete K19.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post211

Termografi för sadeltillpassning

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, July 01, 2013 10:12:18

En termografikamera mäter den infraröda strålning som kroppen avger från ytan, det vill säga kroppsytans temperatur. Med hjälp av bilden, termogrammet, och ett bildbehandlingsprogram kan man sedan mäta och beräkna vad man ser. Tekniken kan registrera värmeskillnader ner till 0,01 grad vilket gör den betydligt känsligare än en manuell visitation. Till exempel kan man fortsätta att följa en läkeprocess efter att de kliniska symtomen försvunnit. Det kan användas till bland annat fång, ledproblem, hovbölder, aktiva överben, griffelbensfrakturer och ryggproblem.

Pälsen isolerar vilket påverkar termografibilden. Så länge pälsen är jämn gör det ingenting men t ex virvlar kan synas på termogrammet och om hästen är klippt på delar av kroppen kommer dessa områden se varmare ut.

Områden med ökad värme kan tyda på ökad ämnesomsättning, ökat blodflöde eller inflammatoriska processer. Kalla områden kan också vara intressanta och visa på minskat blodflöde eller nervpåverkan. Det är mycket viktigt att den som utför termografin har goda kunskaper om tekniken eftersom det är lätt att feltolka bilderna.

Ett exempel på en studie där termografi använts för att mäta sadelns påverkan på hästen kommer från Brasilien. Forskarna inriktade sig på hopphästar och de tittade på totalt 129 hästar med 62 sadlar. Med andra ord var det inte ovanligt att flera hästar delade på en sadel. Varje sadel användes i genomsnitt till nästan fem hästar.

Termogrammen visade att 56 procent av hästarna hade ojämnt tryck från sadeln efter bara en kvarts ridning. Hela 40 procent hade områden med ökad värme redan innan ridningen påbörjades vilket indikerar att de var påverkade av en dåligt tillpassad sadel sedan tidigare. Värme på manke eller ryggrad fanns hos runt en tredjedel av hästarna i studien.

Bara två hästar visade missnöje vid sadlingen så det gick inte att gissa sig till vilka som hade bra och dåliga sadlar. Många av de hästar som visade sig ha ojämn tryckfördelning under sadeln delade sadel med flera andra hästar vilket visar hur viktigt det är att sadeln verkligen är anpassad för den aktuella hästen. Visst kan en sadel passa flera hästar, men inte alla hästar, säger en av forskarna.

Djupare läsning:

Arruda, T.Z., Brass, K.E. & De La Corte, F.D. 2011. Thermographic assessment of saddles used on jumping horses. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 31, nr 11, s. 625-629.

Evaluating saddle fit analysis. Marcella, K.L. 2013. dvm360 Magazine.

Nordfeldt, K-J. 2004. Klinisk termografi som diagnostiskt hjälpmedel vid rörelsestörning hos häst. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för kirurgi och medicin stordjur. Examensarbete vol. 2004:30.

Tidigare inlägg om tryckfördelning från galoppsadlar.

Tidigare inlägg om lättridning.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post209

Sömnbrist

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, June 03, 2013 10:18:20

Både barn och vuxna fascineras ofta av det faktum att hästar kan stå och sova. Och visst är det häftigt. Men det är inte hela sanningen, de behöver faktiskt ligga ner ibland men kan om det behövs skjuta upp det under flera dagar.

En amerikansk forskare har satt sig in i problematiken med sömnbrist hos hästar och har publicerat flera vetenskapliga artiklar på området. Hästar som presterar under förväntan på meeting jämfört med på hemmaplan kan helt enkelt vara trötta. Uppstallningen på tävling kan för hästen vara en så otrygg miljö så den inte lägger sig ner och sover på flera dagar. För en idrottare på elitnivå - som våra högpresterande hästar är - är sömnen självklart viktig för prestationen. Det är värt att ha i åtanke vid planeringen inför större tävlingar men kan vara en svår nöt att knäcka.

Sömnbristen kan bli så allvarlig att en häst som somnar stående börjar ramla och vaknar till igen i cykler. Sömnbrist kan felaktigt diagnostiseras som narkolepsi vilket är olyckligt ur behandlingssynpunkt enligt den amerikanske forskaren Joe Bertone. Han beskriver att han i sitt arbete sällan behöver använda mediciner för att behandla en häst med sömnproblem - i stället hittar han grundorsaken och rättar till den.

Det är inte bara en stressig miljö på tävlingsplatsen som kan orsaka sömnbrist enligt Bertone. Samma sak kan hända när hästen på andra sätt inte känner sig trygg. Det kan drabba ensamma hästar men även hästar som känner sig hotade av en annan flockmedlem och inte kan gå undan. Det kan även handla om hästar i trånga utrymmen eller stökiga miljöer. Tvärtom kan en häst som är mycket dominant drabbas av sömnbrist eftersom den inte kan komma till ro utan måste hålla ordning på sin flock. En sådan häst kan behöva stallas in eller tas ur flocken för att slappna av och det kan vara då man först lägger märke till sömnbristen.

Sömnbrist kan också drabba hästar som har ont. Det kan vara antingen problem i rörelseapparaten eller smärtor från buk- eller brösthåla som gör att hästen inte lägger sig ner eftersom det gör ont att ligga ner eller lägga sig/resa sig.

En dansk studie har visat att hästar ligger ner något mer i en stor box än i en liten och flera studier visar att hästar ligger och sover mer på halm jämfört med spån. För hästar som släpps ut på bete kan det ta några dagar att slappna av så mycket så att de får ro att lägga sig ner. Däremot går det fortare för alla att känna sig trygga om det finns någon häst i flocken som gärna lägger sig. Hästar som ställs i spilta första gången kan i vissa fall undvika att lägga sig ner och till slut drabbas av sådan sömnbrist så att de somnar stående och ramlar.

Djupare läsning:

Bertone, J.J. 2012. Sleep deprivation is not narcolepsy in horses. Proceedings of the 84th Annual Western Veterinary Conference.

Raabymagle, P. & Ladewig, J. 2006. Lying behavior in horses in relation to box size. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 26, nr. 1, s. 11-17.

Houpt, K., Houpt, T.R., Johnson, J.L., Erb, H.N. & Yeon, S.C. 2001. The effect of exercise deprivation on the behaviour and physiology of straight stall confined pregnant mares. Animal Welfare, 2001, vol.10, nr. 3, s. 257-267.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post205

Gödsel kan sprida smitta

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, May 27, 2013 09:17:10

Det finns anledning att tänka på smittskydd även i trädgården. Ett exempel kommer från USA.

Ett Shiresto togs in på hästklinik i USA med kolik. Veterinärerna tog bland annat prover på henne och konstaterade att hon var infekterad med Salmonella. Det visade sig att åtta av ägarnas andra hästar också var sjuka och sex av dem var också positiva. Alla hade samma stam, Salmonella Oranienburg.

Nu började ett detektivarbete för att hitta källan till smittan och veterinärerna samarbetade med ägarna genom att provta flera platser på gården, bland annat vattenkar, gödselstackar, jord från trädgården och bajs från vilda kalkoner. De hittade samma stam av Salmonella på alla platser.

Teorin är att det var kalkonerna som först tog med sig smittan till gården och spred den till hästarna genom att bajsa i vattenkar och hagar. Jorden i trädgårdslandet var gödslad med obrunnen hästgödsel vilket spred smittan dit. Lyckligtvis hade ingen människa smittats av grönsakerna eller jorden. Forskarna höjer ett varningens finger för att använda gödsel från sjuka hästar i odlingar som ska producera livsmedel. De vill också att vi ska tänka till innan vi tar emot gödsel där vi inte vet ursprunget.

De har bland annat gjort en broschyr med råd om trädgårdsodling som går att ladda ner. Länk finns här nedanför.

Djupare läsning:

Food safety tips for your edible home garden. Western Institute for Food Safety and Security University of California, Davis.

Jay-Russel, M.T., Madigan, J.E., Bengson, Y., Madigan, S., Hake, A.F., Foley, J.E. & Byrne, B.A. 2013. Salmonella Oranienburg Isolated from Horses, Wild Turkeys and An Edible Home Garden Fertilized with Raw Horse Manure. Zoonoses Public Health, doi: 10.1111/zph.12043

Tidigare inlägg om Salmonella.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post204

Grupphållning av hingstar

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, May 20, 2013 09:27:49

Vildlevande hingstar som inte lever tillsammans med en liten grupp ston formar ofta ungkarlsflockar. Hingstar är mycket sociala individer som sällan lever ensamma, till skillnad från exempelvis tjurar som kan leva som solitärer utom under parningstiden. En ungkarlsflock kan bestå av allt från två till bortåt tjugo hingstar och flockarna är relativt stabila i sin sammansättning. Det är dels yngre individer som nyss flyttat från sin födelseflock och unghingstar som ännu inte har ett eget harem men även äldre hingstar som förlorat sitt harem.

Forskare som studerat ungkarlsflockar har noterat att aggressiva beteenden mellan hingstar är ganska vanligt och forskarna tror att aggressionerna spelar en viktig roll i hingstarnas utveckling. Däremot är det mycket ovanligt att aggressionerna leder till regelrätta slagsmål och skador. Hingstarna har en uppsjö av beteenden och ritualer som gör att de kan interagera med varandra utan handgripligheter.

Flera studier har visat att hingstar kan leva i en stabil grupp samtidigt som skadorna minimeras. Störst risk för skador är självklart när nya individer introduceras för varandra så det är viktigt att hålla grupperna så intakta som möjligt. Det är också viktigt att hingstarna, och andra hästar också för den delen, får stora ytor att vara på när de ska bekanta sig med varandra så att de har möjlighet att gå undan.

Schweiziska forskare studerade avelshingstar mellan åtta och nitton år som hade verkat i avel i minst fem säsonger. Första året studien genomfördes (2009) var det fem hingstar som ingick, år två (2010) var de åtta. Hingstarna var vana vid varandra med hade aldrig gått lösa i grupp. De hölls först bredvid varandra i individuella boxar i två veckor för att de skulle bekanta sig ytterligare med varandra, sedan släpptes hingstarna ihop på ett fyra hektar stort bete där de fick gå i sex månader. På betet hade de tillgång till flera vindskydd, tillskottsfoder i form av hö och det fanns inga andra hästar i närheten.

Hingstarna visade fler rituella beteenden än fysiska aggressioner i början och båda beteendetyperna minskade inom tre till fyra dagar efter betessläppet. Även portugisiska forskare har sett låga frekvenser av aggressioner mellan vuxna hingstar som hålls i grupp. Fyra av de schweiziska hingstarna deltog i försöket båda åren och de visade betydligt färre aggressiva beteenden år två vilket tyder på att hingstarna tog med sig nån form av erfarenhet från flocklivet. Effekten år två fanns alltså trots att de tidigare varit boxgrannar och därmed i viss mån kände varandra även innan de släpptes i grupp.

Efter de första dagarna tillsammans ökade förekomsten av sociala beteenden som att klia varandra, leka och stå bredvid varandra och vila. Hingstarna gick i gruppen fram tills avelssäsongen började igen då de stallades in som vanligt. Forskarna råder den som har flera hingstar och tillräckligt stora arealer att överväga grupphållning eftersom det ger hingstarna en bättre välfärd. Det finns även studier som visar att hästar som växt upp i grupp har lättare för det sociala samspelet och kan lättare släppas ihop med nya hästar utan bråk. Det skulle därför vara intressant att se hur det fungerade med hingstar som fått fortsätta gå i grupp med andra hästar ända sedan föltiden.

I studien skriver forskarna i sin slutsats:

"Housing horses in groups fulfils many of their welfare needs, including the access to social partners and the establishment of a social structure. Such system could potentially increase horse welfare and reduce labour associated with horse management. In this study, we showed that stallions can be housed in groups under specific conditions, because agonistic interactions, which are potentially linked to physical aggression, decrease and are kept at a minimum rate after only three to four days following group integration."

Djupare läsning:

Briefer Freymond, S., Briefer, E.F., Niederhäusern, R.V. & Bachmann, I. 2013. Pattern of Social Interactions after Group Integration: A Possibility to Keep Stallions in Group. PLoS ONE 8(1): e54688. doi:10.1371/journal.pone.0054688

Christensen, J., Zharkikh, T., Ladewig, J., & Yasinetskaya, N. 2002. Social behaviour in stallion groups (Equus przewalskii and Equus caballus) kept under natural and domestic conditions. Applied Animal Behaviour Science. 76, 11-20.

  • Comments(2)//forskning.equinfo.se/#post203

Ljusterapi för avelsston på lösdrift

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, May 06, 2013 09:20:48

Inom galoppaveln är det relativt vanligt att använda ljusterapi för att tidigarelägga stonas brunst och därmed kunna få föl som är födda tidigt på året. Normalt gör man det genom att använda ett ljusprogram i stallet med början nån gång i månadsskiftet november-december. Forskare på Irland har testat en ny metod för att tidigarelägga brunsten, deras mål är att stona ska kunna gå på lösdrift även när brunsten ska styras.

Forskarna har designat en mask gjord av blinkers där en liten LED-lampa lyser med blått ljus in i stoets öga. Det gör att stoet kan gå ute och ändå påverkas av ett ljusprogram. I en studie var LED-lampan på mellan 16.30 och 23.00 och stonas brunster och hormonstatus jämfördes med en grupp som gick igenom ett traditionellt ljusprogram och en grupp som gick på lösdrift utan något extra ljus.

Vid en kontroll den tionde februari hade 80-90 procent av stona som gick på något av ljusprogrammen haft ägglossning, oavsett på vilket sätt de fick sitt ljus. Av de ston som inte gick på ljusprogram hade bara 20 procent haft ägglossning.

Tekniken ska komma ut på marknaden i år och kallas "Equilume light mask". Forskarna ska arbeta vidare för att se om deras ljusterapi kan påverka födelsevikten hos tidiga föl eller effekterna av jetlag hos tävlingshästar.

Djupare läsning:

Walsh, C.M., Prendergast, R.L., Sheridan, J.T. & Murphy. 2012. Blue light from light-emitting diodes directed at a single eye elicits a dose-dependent suppression of melatonin in horses. The Veterinary Journal, in press.

Mobile Blue Light Therapy, Equine Disease Quarterly, oktober 2012, vol 21, nr 4. Red: Dwyer, R., Timoney, P. & Williams, N.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post201

Luftvägsproblem hos stallpersonal

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, January 21, 2013 07:22:22

Vissa rapporter hävdar att mellan 33 och 80 procent av alla uppstallade hästar utvecklar inflammationer i nedre luftvägarna, vilket i de allra flesta fall beror på luftkvaliteten i stallet. På senare tid har forskarna även börjat intressera sig för hur samma luft påverkar stallpersonalen eftersom undersökningar har kunnat visa att lantbrukare som utsätts för liknande påfrestningar i djurstallar med nöt, gris eller fjäderfä löper en ökad risk att utveckla sjukdomar i luftvägarna.

En grupp amerikanska forskare genomförde därför en enkät i totalt 35 stall i delstaten New England och jämförde resultaten med en kontrollgrupp. Antalet svarande i stallgruppen var 82 personer och i kontrollgruppen fanns 74 personer.

Hälften av de tillfrågade som vistades i stall hade upplevt minst ett av de luftvägsbesvär som fanns med i enkäten under det senaste året, samma siffra för kontrollgruppen var bara 15 procent. När man delade upp de svarande i grupper beroende på hur många timmar per vecka de tillbringade i stallet var besvären högre hos de som höll till där mer än 10 timmar i veckan, de som vistades i stallet kortare tid hade besvär som var mer lika kontrollgruppens. I en studie bland hästskötare i Istanbul hittades mer allergi och astma jämfört med kontrollgruppen och liknande resultat har även visats i en studie bland tränare på Nya Zeeland.

De enskilda riskfaktorer för luftvägsproblem som identifierades i den amerikanska studien var att utsättas för stalluft mer än 10 timmar per vecka, rökning samt att ha astma eller allergi i släkten.

Svårigheten med den här typen av studier är att bena ut vad som beror på vad. I idealsituationen ser kontrollgruppen och den undersökta gruppen likadana ut vad gäller kön, ålder, livsstil, osv och skiljer sig bara åt i just det man vill undersöka, i det här fallet exponeringen för stalluft. Så blir det sällan och inte heller den här gången, bland annat var det fler kvinnor och fler rökare eller före detta rökare i gruppen som studerades jämfört med kontrollgruppen. Det var även vanligare med allergier och astma i familj eller släkt hos de som vistades i stallet. Det gäller därför för forskarna att inkludera ett tillräckligt stort antal personer och vara duktiga på att utesluta orsakssamband och liknande.

Djupare läsning:

Mazan, MR., Svatek, J., Maranda, L., Christiani, D., Ghio, A., Nadeau, J. & Hoffman, A.M. 2009. Questionnaire assessment of airway disease symptoms in equine barn personnel. Occupational Mededicine, vol. 59, nr. 4, s. 220-225.

Tidigare inlägg om luftvägsproblem hos häst.

  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post186
« PreviousNext »