Forskning & Fakta

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Mer kritik mot böjprov

SjukdomarPosted by Sara Mon, April 28, 2014 14:54:13

Vid den årliga brittiska veterinärkongressen som hölls i höstas ifrågasattes återigen böjprovets pålitlighet. Det var Michael Schramme, fransk veterinär specialiserad på hältor och kirurgi, som gick igenom tidigare forskning på området.

Han pekade till exempel på begränsningarna i vilka slutsatser som kan dras av ett böjprov. Bland annat för att det är i stort sett omöjligt att påverka bara en led utan att andra strukturer också blir provocerade.

Men även denna gång riktades den huvudsakliga kritiken mot att böjprovet i sig inte standardiserats. För att kunna använda det på ett vettigt sätt vid hältutredning menade Michael Schramme att både kraften som används och tiden som böjningen pågår måste standardiseras.

Han tog även upp studier som visar att böjprovet inte klarar att förutsäga framtida hälta särskilt bra, som till exempel vid en besiktning inför försäljning.

Flera forskare har föreslagit att kraftmätare vid böjningen skulle kunna förbättra tillförlitligheten rejält. Då skulle kraften som används kunna sättas till exempelvis 100 N, eller 150 N enligt ett annat förslag.

Referens: Schramme, M. 2013. The role of flexion tests in lameness examinations: What’s the evidence? Proceedings of the British Equine Veterinary Association Congress, 2013, s. 167.

Djupare läsning:

Tidigare inlägg om böjprov.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post247

Inridning

Träning & tävlingPosted by Sara Thu, April 24, 2014 09:41:42

Brittiska forskare har tittat på hur hästar reagerar vid inridning. De har jämfört Monty Roberts metod med det som de kallar "traditionell inridning". Fjorton hästar deltog i studien. Monty Roberts representerade sig själv och övriga hästar reds in av en erkänt duktig och erfaren tränare. Träningen pågick 30 minuter om dagen i 20 dagar och sen skulle hästarna klara ett test med ryttare på ryggen.

De som tränades av Monty Roberts hade lägre maxpuls första gången de hade sadel (127 slag per minut jämfört med 176) och första gången de hade ryttare på ryggen (76 slag per minut jämfört med 147). Däremot var medelhjärtfrekvensen under det avslutande ridtestet samma för de två grupperna men hästarna som tränats av Monty Roberts fick bättre poäng av domarna.

Det finns andra studier med liknande upplägg. Polska forskare undersökte skillnader i hästarnas reaktion på olika inridningsmetoder. En kallade de traditionell inridning och den andra kallades naturliga metoder. Naturliga metoder betydde bland annat arbete i round-pen och mer gradvis tillvänjning än vid den traditionella inridningen. Även i den polska studien hade hästarna lägre hjärtfrekvens under vissa moment med den så kallade naturliga metoden.

Det är viktigt att poängtera att studierna är alldeles för små för att det ska gå att dra generella slutsatser om olika träningsmetoder. Förmodligen blir det olika resultat beroende på vilken person som utför inridningen, inte bara på grund av vilken metod personen använder.

Djupare läsning:

Fowler, V.L., Kennedy, M. & Marlin, D. 2011. A comparison between the Monty Roberts technique and a conventional UK technique for initial training of riding horses. Proceedings of the 7th International Equitation Science Conference, Hooge Mierde, Nederländerna, 2011, s. 52.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post246

Optimistiska hästar

Träning & tävlingPosted by Sara Wed, April 16, 2014 20:51:38

Forskare från Schweiz funderar över om hästar kan vara optimister. Frågeställningen liknar den klassiska ”är glaset halvtomt eller halvfullt”, fast här är det kanske snarare krubban det handlar om.

I en studie försökte de testa om olika träningsmetoder ändrade hästens inställning i allmänhet. De jämförde negativ och positiv förstärkning. Vid negativ förstärkning tas ett obehag, exempelvis ett tryck från skänkeln, bort när hästen gör rätt. Vid positiv förstärkning får hästen någon belöning, ofta foder/godis, när den gör rätt.

Tolv ston tränades att lyfta på locket till en hink för att komma åt foder. Om hinken stod på vänster sida i inhägnaden fanns det alltid foder i den medan om hinken var placerad till höger var den alltid tom. Stona lärde sig det fort och de försökte inte ens lyfta på locket om hinken stod på den högra sidan.

Efter det tränades stona under fem dagar med antingen positiv eller negativ förstärkning. Forskarna studerade hästarnas synliga reaktioner på träningen, och på tränaren, men även hjärtfrekvens, andning och hudtemperatur. De som tränades med negativ förstärkning hade oftare mer negativ kroppshållning. Det tolkar forskarna som att stona i gruppen med positiv förstärkning upplevde träningssituationen som mer positiv.

Efter de fem träningsdagarna återgick man till den ursprungliga övningen med hinken. Skillnaden den här gången var att det även stod en hink någonstans mellan den ursprungliga högra och vänstra positionen. Tanken var att den grupp som var mest villig att testa den högra, tidigare tomma hinken, eller en hink placerad i närheten, var mer optimistiska. Gruppen som tränats med negativ förstärkning visade mest optimism (enligt forskarnas definition) och testade den nya hinken oftast.

Det finns flera teorier om varför det blev så. De kanske var mer motiverade att hitta belöningen/fodret. Eller så blev de mer optimistiska när väl den stressande situationen av träningen släppt, det är reaktioner som man sett hos exempelvis får. Och hos flera arter har man kunnat visa att honor – men inte hanar – visar ökad optimism efter kort- eller långvarig stress.

Djupare läsning:

Briefer Freymond, S., Briefer, E., Zollinger, A., Gindrat- von Allmen, Y., Wyss, C. & Bachmann, I. 2013. Assessment of horse optimism following negative or positive reinforcement. Proceedings of the 9th International Equitation Science Conference, USA, s. 52.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post245

Ny potentiell fångmedicin

SjukdomarPosted by Sara Mon, April 07, 2014 09:43:11

Brasilianska forskare har fått lovande resultat med en ny typ av medicin vid akut fång. I studien framkallade forskarna fång hos tolv hästar och gav sedan hälften av dem medicinen intravenöst.

Preparatet, reparixin, ska egentligen användas vid stroke eller organtransplantationer och det förhindrar vita blodkroppar att lämna blodet och invadera och förstöra vävnader vid en akut inflammation skriver tidningen The Horse. Reparixin finns inte tillgängligt på marknaden.

Forskarna såg ingen skillnad på hästarnas symtom men däremot hade de behandlade hästarna mindre skador på lamellvävnaden och inte lika långt gången inflammation som kontrollgruppen.

Det verkar som sagt lovande men fler studier behövs säger forskarna.

Referens: Lima, L.R., Falcao Mendes, H.M., Soriani, F.M., Alves, G.E.S., de Souza, D.G., Teixeira, M.M. & Faleiros, R.R. 2013. Reparixin, an antagonist of CXCR1/2, in experimental laminitis. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 33, nr. 10, s. 871-872.

Tidigare inlägg om fång:

http://forskning.equinfo.se/#post93

http://forskning.equinfo.se/#post148

http://forskning.equinfo.se/#post94



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post244

Inte bara mängden foder som påverkar

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Mon, March 31, 2014 09:57:43

Forskare från Frankrike och Tunisien har fått intressanta resultat när de utfodrat avelsston med olika tidsintervall. De använde 100 arabston i åldrarna 4-21 år vid ett stuteri som ligger två mil från Tunis.

Stona delades i två grupper. Alla ston fick lika mycket hö men i den ena gruppen hade de tillgång till höet även i paddocken dagtid (6 timmar). De fick 5 kg i ett hönät på dagen och ytterligare 5 kg på natten. Den andra gruppen fick allt hö, 10 kg, på natten.

Bara två av de 50 ston som fick hö även i hagen hade onormala brunster medan 16 ston i den andra gruppen hade problem med det. 59 procent av stona som fick hö i hagen tog sig på första försöket, 32 procent av de andra stona. Totalt blev 81 procent av stona som fick hö i hagen dräktiga men bara 53 procent av de andra.

Enligt forskarna blev det även tydligt att stona som fick hö i hagen var i bättre kondition i slutet av studien jämfört med de andra stona, även om de fick lika mycket foder och det inte var någon skillnad mellan grupperna innan försöket påbörjades.

Forskarna skriver i sin slutsats att ”It is crucial to consider that regulating the timing of feeding may be more important than the amount of food provided per se”.

I studier på flera olika djurslag har man sett tydliga kopplingar mellan stress och minskad fruktsamhet vilket skulle kunna förklara en del av resultaten.

Djupare läsning:

Benhajali, H., Ezzaouia, M., Lunel, C., Charfi, F. & Hausberger, M. 2013. Temporal feeding pattern may influence reproduction efficiency, the example of breeding mares. PLoS ONE 8(9): e73858 DOI: 10.1371/journal.pone.0073858



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post243

Större risk för kolik hos hästar med bandmask

SjukdomarPosted by Sara Thu, March 27, 2014 16:14:55

I en svensk studie från förra året hittade forskare från Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, ett samband mellan infektion av bandmask och kolikproblem. Förr sa man att bandmaskinfektioner inte orsakade hästen några problem men kopplingen mellan kolik och bandmask har även gjorts i tidigare studier.

Forskarna från SVA tittade på 67 hästar med kolik och 67 hästar som inte hade haft några kolikproblem senaste året. Varje häst som besökte kliniken för kolik matchades med en häst utan kolik som kom till kliniken inom en vecka.

De hittade en koppling mellan förekomst av bandmaskägg i träcken och kolik. Hästar som var infekterade löpte 16 gånger så hög risk att ha kolik enligt studien.

Bandmask:

- Latinskt namn: Anoplocephala perfoliata

- Relativt vanlig hos hästar i alla åldrar

- Syns inte på vanligt träckprov, analys av bandmask måste oftast specialbeställas från laboratoriet.

- Masken är runt en centimeter bred och tre till fyra centimeter lång.

- Den suger sig fast i tarmens slemhinna och kan orsaka skador där.

Djupare läsning:

Back, H., Nyman, A. & Osterman Lind, E. 2013. The association between Anoplocephala perfoliata and colic in Swedish horses—A case control study. Veterinary Parasitology (2013) 197, s. 580–585.

Mer om bandmask från SVA.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post242

Ny metod för att uppskatta saltbehovet

Utfodring & fodermedelPosted by Sara Mon, March 17, 2014 09:27:55

Forskare håller på att ta fram ett nytt sätt att uppskatta hur hästen svettats för att bättre kunna mäta svettförlusterna och - i förlängningen - saltbehovet. Metoden ska stämma bättre överens med verkligheten än de tabellvärden som hittills använts. De kunde urskilja fem olika nivåer av svettning och nivåerna hade tydliga kopplingar till hur stor hästens svettproduktion varit.

Nivå 1:

Området under sadeln delvis fuktigt och flankerna mörkare än normalt. Hästarna hade förlorat mellan 1,6 och 4 liter svett (0,2-0,7 procent av kroppsvikten).

Nivå 2:

Området under sadeln och på halsen blött, eventuellt lite vitt lödder i kanten på sadeln och mellan bakbenen. Hästarna hade gjort sig av med upp till 7,2 liter svett (0,7-1,2 procent av kroppsvikten).

Nivå 3:

Tydliga blöta märken efter tränset samt blött under sadel, sadelgjord och på hals och flanker. Hästarna hade förlorat 7,2-9,3 liter svett (1,2-1,5 procent av kroppsvikten).

Nivå 4:

Helt blöta flanker och hals och fuktiga mörka rynkor över ögonen. I vissa fall även rikligt med lödder mellan bakbenen. Svettförluster på mellan 9,6 och 11,8 liter (1,5-2 procent av kroppsvikten).

Nivå 5:

Droppar från både buk och över ögonen. Hästarna hade förlorat upp till 18 liter svett under arbetspasset (2-3 procent av kroppsvikten).

Det var stora skillnader mellan hur mycket svett olika individer producerade vid samma arbete, något som gör att tabellvärden på svettförluster är ett osäkert sätt att uppskatta hästens saltbehov. Det skiljde sju liter mellan den som svettades minst och mest vid lättare arbete och hela femton liter när jobbet blev hårdare! Forskarna skriver att metoden borde gå att använda med större träffsäkerhet än nuvarande. De poängterar samtidigt att det behövs ytterligare studier med olika typer av arbete, olika väderförhållanden med mera.

En liter hästsvett innehåller tre till fyra gram natrium vilket motsvarar någonstans mellan åtta och tio gram vanligt koksalt. Den häst som svettades mest förlorade alltså motsvarande 180 gram salt. Men det finns rapporter om travhästar och galoppörer so förlorat natrium motsvarande över 300 gram salt under ett snabbjobb på sommaren.

Djupare läsning:

Zeyner, A., Romanowski, K., Vernunft, A., Harris, P. & Kienzle, E. 2013. Scoring of sweat losses in exercised horses – a pilot study. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition. doi: 10.1111/jpn.12073



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post241

Försämrar vi hästens problemlösning?

Skötsel & stallmiljöPosted by Sara Mon, March 10, 2014 16:35:40

Franska forskare har undersökt hästars problemlösande förmåga. Frågan de ställde sig var om vissa hästar är så beroende av människan så att de blir sämre på att lösa problem på egen hand. Forskarnas hypotes var att eftersom domesticerade djur är så beroende av människans handlingar för att få tillgång till olika resurser så skulle det kunna resultera i en nedsättning av deras kognitiva förmågor, som exempelvis problemlösning.

46 hästar på fem franska ridskolor testades i studien. Uppgiften var att öppna en trälåda som innehöll foder. Hästarna fick göra testet tre gånger och de hade tre minuter på sig att öppna lådan. Innan varje försök visade en person hästen hur man öppnade locket på lådan och innan det första försöket visade personen dessutom fodret inuti lådan. Inför andra testomgången fick hästen nosa i lådan inför sista omgången fick den dessutom smaka på fodret.

Hälften av de 46 hästarna lyckades få upp locket inom de nio minuter som de totalt hade på sig. Forskarnas hypotes verkade stämma eftersom de hästar som var mer intresserade av personen hade svårare att lyckas öppna lådan. Och det var inte för att de inte visade intresse för lådan, tvärtom var det de som undersökte lådan mest. Men bara genom att till exempel slicka och bita i den, de stoppade nosen under kanten och öppnade. De hästarna verkade även mest frustrerade, de skakade på huvudet, tuggade i luften och skyggade mer än övriga hästar. Liknande mönster upprepade sig under alla tre testomgångarna.

Samma hästar intresserade sig också mer för sin vanliga krubba under testet. Det verkade som om de väntade på att personen skulle hälla fodret i krubban som vanligt. Att de gjorde färre försök att öppna lådan skulle kunna betyda att de inte förstod vad de skulle göra eller att de förväntade sig att personen skulle lösa problemet. Eller så fokuserade de mer på ansiktsuttryck och kroppsspråk hos personen som var med än på hur de skulle öppna lådan. I tidigare studier har man sett att hundar som är mer beroende av sin ägare har lägre problemlösande förmåga.

Nästa projekt för de franska forskarna är att jämföra tamhästars problemlösande förmåga med den hos vildlevande hästar. De vill också undersöka om olika utfodringssystem påverkar hästen.

Djupare läsning:

Lesimple, C., Sankey, C., Richard, M.A. & Hausberger, M. 2012. Do horses expect humans to solve their problems? Frontiers in Psychology, aug. 2012, vol. 3, art. 306.



  • Comments(0)//forskning.equinfo.se/#post240
Next »